Metallernas skönhet och former välsignar och stimulerar mina vardagströtta ögon. Får mig nästan att tappa balansen. 84 föremål lyser både provocerande och tryggt med en häpnadsväckande elegans.
Ett gammalt och ett nytt föremål från 42 av landets silversmeder fyller utställningen vars syfte är att visa bredden hos medlemmarna i 50-årsfirande föreningen Nutida Svenskt Silver.
Margareth Sandström från Linköping bidrar med ett par skulpturala smycken. Hon valde en av sina ansiktsringar med linjemjukt masserade former. Ett fem centimeter långt, fett och svårburet ansikte med läpp och näsa utan ögon.
Den centimeterlånga guldbroschen från 1988 får djup av en präglad kvinnokropp. Hon böjer sig elegant i en båge mot fötterna med sitt hårsvall av briljanter.
Ständigt hyllade Wolfgang Gessels geometriskt kantiga kanna "Framtidstro" är utställningens läckert fräckaste. Den omöjliga kannan balanserar på spetsen av en brutal järnspik som handtag.
Jag flyttar mig till en annan kaxig kanna i silver och eloxiderat aluminium av Sebastian Schildts. Den nuddar knappt underlaget med sin diskusliknande rundhet och påminner mig om skolidrottens måttbandsrulle för att mäta längden på ett slungbollskast.
Smyckekonstens fantasiframkallande upplevelser dominerar. Men det är utställningens nio kannor av bland andra Bengt Liljedahl, Rolf Lindståhl och Josefine Davidsson som fångar mig helt med sin formfrossa. Vill ha, vill ha, vill ha ...
Revolutionära skulpturer med en experimentell och unik geometri. Form går före funktion när hungriga ögon och smidiga händer skapade dessa framtidens föremål för estetisk njutning.