Tyska Silke Scheuermann har med sina två tidigare böcker, "Timmen mellan hund och varg" (2007) och debuten novellsamlingen "Rika flickor" (2005) fått uppmärksamhet och fin kritik. Temat har tidigare varit alienation och tillvarons och mänskliga relationers godtycklighet och slumpmässighet och unga kvinnor har varit i centrum av böckerna.
Personligen har jag inte blivit särskilt imponerad av Scheuermanns tidigare verk men "Shanghai performance" fungerar långt bättre. Huvudperson är tyska konstassistenten Luisa liksom hennes arbetsgivare, den framgångsrika performancekonstnären Margot Winkraft. Allt utspelar sig i Shanghai i ett princip samtida Kina där konstnären har ett nytt projekt på gång. Återigen en av hennes iscensatta liveföreställningar med vackra modeller som poserar för åskådare.
Det är en bok om att sätta konstnärskap före allting, att välja det konstruerade före det egna livets innehåll, om att skapa mening med en karriär i stället för i nära relationer och de grymma konsekvenser det får i förlängningen.
Det är både ett problematiserande av konstnärliga pretentioner och av vårt moderna liv i det stora hela – där ytan ger innehåll och vi själva bygger vårt kulturella kapital, vårt jag som skapas via det vi gör, köper, äger och samlar på. I det perspektivet en viktig roman, men också skickligt skriven. Med små snygga knep märker läsaren berättarens självupptagenhet - som att inte kunna låta bli att kolla sin telefon samtidigt som samtalspartnern mitt emot är mycket förtrolig.
Silke Scheuermann kombinerar ett härligt berättarflyt med samtidskritik, den nästan kollektivt självupptagna vilsenheten i en värld som med alla globala möjligheter och tekniska landvinningar, samtidigt krymper i västerländsk likriktning. Hennes bästa roman hittills!