Vad får man om man tar några skopor tidig grunge, kryddar med lite uppkäftig punk, varsamt strör lite gör-det-själv-känsla över det hela och toppar med en näve attityd?
Man får Åsa Söderqvists musikaliska projekt ShitKid. Det är skitigt. Det är tungt. Det är svängigt.
Det blir lite fumlande och haltande på sina ställen, men det gör det hela bara så mycket mer levande, som att ShitKid har förvandlat Saliga Munken till sin alldeles egna replokal och vi alla är inbjudna för en helt unik session. Det är intimt. Det är varmt.
Klart att man som sångare kan gå ut på borden och nalla en snus mitt under en låt.
Inget konstigt i det. Det gör man i replokalen. Det gnabbas och garvas. Det spelas fel här och där. Men vad gör väl det? Resultatet blir livemusik i sin allra finaste form.
Jag menar, det blir näst intill omöjligt att stå emot kraften i ”Sugartown”, där och då får stela höfter eget liv. Eller som i den briljanta ”Oh Me I´m Never”, en popkaramell som lika gärna hade kunnat varit en musikalisk hybrid mellan Sonic Surf City och Sonic Youth. Yes, det var precis så bra som det låter. Trallvänligt, smittande med en grå tung filt över.
Det här var precis vad den här snöfyllda snålblåsiga veckan behövde. En välljudande hoppspark mitt i bröstet för att återvända till verkligheten.
Jag får en känsla under spelningen, en känsla som säger mig att jag bevittnar början på något stort. Jag tror..nej..jag vet att ShitKid kommer bli The Next Big Thing.
Nya EP:n ”This Is It” som släpps 19:e januari är ett bevis så starkt som något.
Nästa turnéstopp i Östergötland: ShitKid spelar på L`Orient i Linköping 26 januari.