Första filmen är bra och underhållande. Andra filmen är krånglig men fortfarande underhållande. Tredje filmen är tyvärr mest bara krånglig. På ett ytterst svårt och utdraget sätt ska alla knepiga vändor som satte fart i film nummer två knytas ihop och avsluta den påstådda trilogin (utsikterna för en framtida uppföljare lär enligt filmskaparna hänga på hur bra "Vid världens ände" går)
Innan eftertexterna började rulla i "Död mans kista" hade kapten Jack Sparrow (Johnny Depp) blivit uppäten av havsmonstret Kraken. Kapten Barbossa (Geoffrey Rush) är återvänd från döden och de bekanta ansiktena får frågan om de är redo att segla till världens ände för att hämta tillbaka Jack Sparrow från andra sidan. Det är precis vad de gör i "Vid världens ände", efter ett uppehåll i Shanghai där de skaffar skepp, besättning och sjökort till världens ände. Samtidigt har brittiska flottan bestämt sig för att utrota havens pirater. En gång för alla. Det drar sig mot en avgörande slutstrid om herraväldet över haven och piraternas överlevnad.
Här gäller det som sagt att kunna sin "Pirates of the Carribean" för annars sitter man bara och kliar sig på huvudet. Vi som däremot har sett ettan och tvåan flera gånger lyckas skapa oss någon uppfattning om vad som händer. Men bara till viss grad. Ibland blir röran för mycket och då är det bara att blunda och försöka njuta av scenerna med Geoffrey Rush och Johnny Depp som båda är i komisk toppform. När handlingen börjar trampa på stället, vilket är ofta, sätter de fart och piggar upp. Men i slutänden är det givet att en flummig och diffus handling inte blir klarare av att vara utkavlad över en lång speltid. Det får dig bara att märka om fåtöljerna i biosalongen är bekväma nog för långkörare.
Som helhet är "Vid världens ände" en imponerande uppvisning av specialeffekter och roliga anekdoter som tyvärr faller på sin egen handling och segslitna speltid.