Ulf Ivar Nilsson har även skrivit böcker och arbetat som journalist, främst på Arbetarbladet i Gävle.
Det var egentligen bestämt för ett par år sedan, men pandemin sköt upp processen. Nu sitter utställningen uppe på Stadsbiblioteket augusti ut.
– Det här är det femtionde stället där jag har utställningen. Det är ganska mycket, jag inser det. Jag kanske ska lägga ner det och göra en ny utställning, säger Ulf Ivar Nilsson och skrattar.
Utställningen "Vi och dom" handlar bland annat om rasism men täcker även andra ämnen som miljöfrågor.
Vad kan man förvänta sig?
– Jag är väldigt politiskt korrekt om man säger så, jag tycker det man ska tycka.
Tycker det man ska tycka?
– Ibland säger man lite hånfullt att någon är ”politiskt korrekt” när man menar att någon räddhågat håller sig i den ibland rätt trånga korridor med åsikter som för dagen känns rumsrena, säger han och fortsätter:
– Vad jag menar är att jag faktiskt – och utan att förställa mig – har precis de åsikterna. Det kan gälla rasism, miljöfrågor, feminism, eller förhållandet mellan rika och fattiga. Det gör att de allra flesta inte blir ett dugg provocerade av mina teckningar utan nickar instämmande och kanske ler igenkännande. Alltså ingenting märkvärdigt, utan självklara ställningstaganden i ett civiliserat samhälle, säger Ulf Ivar.
Ulf Ivar Nilsson är imponerad över att högersatir är ett fenomen emedan han själv ställer sig utanför politiska skalor.
Ulf Ivar har nästan 30 000 följare på sin Facebook-sida där han varje vecka delar en ny teckning. Den som letar bland kommentarerna kan se att inte alla anser att Ulf Ivar tycker det man ska tycka.
Kan det hända att folk blir upprörda?
– Ja för sjutton. Om jag säger såhär: ofta är det Sverigedemokrater som inte tycker om vad jag ritar. Det ingår i spelet och jag tycker det är kul att vara lite retsam. Jag tror inte jag kan omvända någon precis. De som redan tycker som jag kanske blir stärkta i sin tro och de som tycker tvärtom kanske blir lite stärkta i det.
Satirteckningar är inte ett alltför vanligt förekommande fenomen, men det Ulf Ivar Nilsson gör påminner lite om populära twitterkontot Steget Efter. Även där publiceras teckningar på en ruta, men från ett högerorienterat håll.
– De är ganska fyndiga och välritade! Även om jag står på andra sidan. Det är faktiskt lite kul att det finns satir från höger. Satir lämpar sig bäst från vänster kan man säga. Man kan inte hålla på och jävlas med fattigt folk och utsatta människor tycker jag.
Så det är svårare för högern att göra satir?
– Det borde det ju vara. Nu är ju inte jag vänster riktigt heller. Jag tycker att medmänsklighet inte går in på en höger-vänster-skala. Jag slåss inte för någon speciell åsikt, jag försöker mest visa på orättvisor och elände. Jag retar ju vänstern ibland också.
Är det särskilt viktigt med satir under ett valår?
– Ja det stämmer nog, men det blir viktigare överlag. När jag började rita teckningar gjorde man satir om att tågen inte gick. Men vi har fått ett hårdare samhälle med mer rasism och miljöfrågor. Jag har aldrig haft så stor anledning att vara satirtecknare som nu. Så jag har inga planer på att lägga av, då får världen skärpa sig lite först.
I måndags var Ulf Ivar Nilsson på plats i Linköping för att sätta upp sina teckningar.
– Det är en fantastisk stad men det var väldigt svårt att hitta parkeringsplatser, säger han.
Den sista augusti kommer han hit igen för att ta ner utställningen. Då kommer han också bli intervjuad av medarrangören Vuxenskolan Östergötland, i ett publikt arrangemang.