I morgon är det kyrkoval. Valdeltagandet brukar vara katastroflågt men man bör passa på att göra sin röst hörd, värna demokratin. Alla säger det nu. Jag är ju dessutom kyrkligt intresserad och vill absolut inte att bakåtsträvare som Sverigedemokraterna eller Frimodig kyrka, som är emot samkönade kyrkvigslar, ska ha inflytande.
Nej, jag gillar den moderna kyrka som beskrivs i Erik Wallstens långa reportage den här veckan. En öppen, tillåtande kyrka som bygger på kärleksbudskapet.
Såg ni förresten att 70 procent av invånarna i domkyrkoförsamlingens område är medlemmar i Svenska kyrkan.
Jag tycker att det är en fantastisk siffra.
Gissar att många mest vill värna kulturarvet och traditionerna, att vi känner trygghet i att kyrkan finns där i kriser och viktiga högtider.
Biskop Martin Modéus påpekar också i reportaget i torsdags att Fotbollförbundet och Svenska kyrkan är de två organisationer i Sverige som har det finmaskigaste nätverket.
"Ingen har så hög närvaro som vi", sa biskopen.
Det är bra.
Men nu måste jag klaga.
Det finmaskiga nätet har minsann inte använts till att underlätta själva röstandet.
Ska resa bort i helgen, så jag tänkte att jag kan gå till en vallokal där om jag bara tar med röstkort och legg.
Nix, det går inte för sig. Inte i kyrkovalet.
Förhandsrösta? Jaha, men visste ni att sista dagen att förhandsrösta var redan i onsdags, 11 september.
Jag tog röstkortet och gick till S:t Lars i onsdags eftermiddag.
Men – röstningen hade stängt kl 13. Och ingen annan kunde ta emot min röst, sa en vänlig kvinna som öppnade dörren när jag ringde på.
– Ok, men då kanske jag kan gå till domkyrkoförsamlingen?
– Nej, tyvärr, det är bara här det är förhandsröstning, sa kvinnan som jobbade med något helt annat på pastorexpeditionen.
– Du menar att jag inte kan rösta någonstans i hela Linköping efter kl 13 den här sista dan. Det syns inte på hemsidan och inte på röstkortet.
– Nej, jag vet, sa kvinnan halvt förtvivlat.
Poströsta då? Jo, visst, jag kunde få det särskilda brevröstningspaketet (som alltid måste hämtas på en pastorsexpedition), men det måste vara inne senast 11 september. Alltså samma dag.
– Jag kan fylla i det nu och lämna här, sa jag.
– Nej, det går inte, du måste posta det, sa kvinnan.
Ja, ni hör, det var kört.
Systemet bygger alltså på att man är hemma på söndagen. Eller att man är ute i extremt god tid, att man vet vilken pastorsexpedition man ska gå till, när den har öppet och att man har tid att gå dit just då.
Det känns oerhört gammaldags i en tid när man kan deklarera på nätet och kanske i framtiden nätrösta i riksdagsvalet.
En modern kyrka måste också se till att moderna människor kan rösta.