Olga Semenova återvänder till platsen för sin svenska debut, och det är med glädje jag återknyter bekantskapen med den ryskfödda konstnären från S:t Petersburg.
Hennes måleri domineras av kvinnobilder, avslappnade skönheter i behagfulla poser. Det kan lätt bli för mycket av det goda, och ibland önskar jag en riktig marritt som spräcker duken.
Det är en rofylld resa i drömmarnas värld, där ljuva toner från spröda violiner präglar måleriet. Även om en regnskur tvingar upp paraplyet, så nyttjas detta som koloristisk finess. Det mesta går som en dans, bokstavligt talat. Men det är solonummer, i dansstudion liksom i ateljén. Dialogen uteblir.
Färgbehandlingen är suverän. Olga Semenovas pensel förs i eleganta svep, styrd av en inre kraft. Trots passiviteten i motivkretsen utnyttjar konstnären palettens utbud för att skapa liv och rörelse, och det känns mycket upplyftande. Påverkan av italienskt och framför allt holländskt måleri har i hennes tappning fått en personlig touch.