Göran B Nilsson: Djupare sett. 12 tankeväckande essäer
Carlssons
EN PROFESSOR är, enligt en formulering som tillskrivs Eduard von Hartmann, en person som har en annan uppfattning. Påståendets innebörd kan vara att professorer är begåvade och lärda personer som bland annat har till uppgift att självständigt och ansvarsfullt ifrågasätta allmänt vedertagna påståenden.
Sådana personer är det inte gott om i dessa tider; termen "professor" har ju inte samma innebörd i dag som tidigare, och kanske ser yrkets företrädare också annorlunda på sin verksamhet är föregångarna.
Den som vill bekanta sig med en man som svarar mot den hartmannska karaktäristiken kan -- med garanterat gott utbyte -- ta del av essäsamlingen "Djupare sett". Den är skriven av Göran B Nilsson, tidigare professor vid Tema-institutionen, Linköpings universitet.
Bokens texter är grupperade i fyra avdelningar. I den första tar Göran B Nilsson upp frågor som sammanhänger med kulturarvet, och det är naturligt att exemplifiera hans opposition mot det vedertagna genom att referera den första essän. Den har titeln "Döda poeter i dåligt sällskap" och här granskar Göran B Nilsson de bearbetningar av äldre psalmer som i dag har sin plats i "Den svenska psalmboken", antagen av kyrkomötet 1986.
De ord han använder för att karaktärisera resultaten av bearbetningarna är "fiasko" och "vandalisering". I sin genomgång demonstrerar han hur också en hedning kan gripas av helig vrede inför vad som framstår som marodörernas framfart.
Med kvantitativa, strikt språkliga, stilistiska och innehållsliga argument visar han eftertryckligt hur nedslående resultatet av bearbetningarna blivit.
Ja, vreden är helig, men förenad med en uppiggande vällust i kritiken. Han slår ned på inkonsekvenser och på taffligheter och han gör det med stimulerande ironi.
Göran B Nilsson understryker också att det fanns kritiska röster inom kyrkan. Han nämner särskilt Jan-Eskil Löfkvists insatser i modererande riktning.
Essän publicerades ursprungligen 1997 och författaren föreslog Svenska akademien att ge ut ett urval psalmer ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker. År 2001 följde akademien förslaget!
Ett annat exempel på hur professorn kan vara av en annan mening gäller synen på den svensk-norska unionen. Det har ju oftast talats om det undertryckta Norge, som storebror Sverige förvägrade friheten.
Göran B Nilsson visar här -- om också med stöd av andra -- dels hur Norge faktiskt fick sin frihet 1814, dels hur till exempel ledande norska kulturpersonligheter -- Edvard Grieg var en av dem -- alls inte kände sig underkuvade, utan tvärtom prisade gemenskapen.
De motsättningar som vi vanligen läser om var skapade av politiska skäl -- på norsk sida av Johan Sverdrups Venstre, på svensk sida av de ärkekonservativa.
Mellan forskarsamhället ("akademien") och anslagsbeviljarna (myndigheter, företag) ser vi amatörer motsättningar och kollisionsrisker. Göran B Nilsson lär oss att uppmärksamma betydelsen av mellanledet: forskningsbyråkraterna, personer med anseende och förtroende i båda lägren.
Och när han skriver om korsorden är det inte för att ondgöra sig över företeelsen utan tvärtom för att framhålla att de utgör "en bastion för allmänbildningen" och att det finns sådant i fråga om korsorden som borde beforskas. Några förslag på ämnen lämnas också!