BOK
Petra Hulová
För medborgarnas bästa
Övers: Marie Wenger
Ramus
Petra Hulová har vid 34 års ålder skrivit sju romaner och är en av Tjeckiens främsta författare. På svenska kom den första romanen 2011 med titeln "Allt detta tillhör mig" och nu är hon tillbaka med "För medborgarnas bästa".
Författaren har skrivit en berättelse om sammetsrevolutionen 1989 i Tjeckoslovakien. Vi möter bokens berättare, hennes syster Milada, mamma, pappa, grannar och arbetskamrater som sedan flera år bor i den kommunistiska nystaden Krakov.
Utifrån berättarens tonåriga perspektiv följer vi den stora samhällsförändringen som välkomnas av gemene man i allmänhet och systern i synnerhet.
Krakov är en betongstad som aldrig blev färdigbyggd, den utlovade badplatsen eller parken blev aldrig klar, här leker nu barnen bland betongklumpar och byggmaterial. Staden byggdes på en träskmark där avloppsvattnet rinner ut och nu drabbas fler och fler invånare av den hemska Krakovsjukan.
En bit längre bort ligger Den svarta staden – utbrända hälsovådliga hus där romer och ”existenser” har bosatt sig. Dramat pågår hela tiden ute på gatan och i familjen.
Pappan har degraderats på sin arbetsplats, mamman är otrogen med den man hon har angivit och systern lämnar familjen och flyttar till Svarta staden.
Berättaren ser hur kaoset får råda där tidigare höga partifunktionärer nu tar för sig av kapitalismens möjligheter, familjer går sönder och kriminaliteten växer. Huvudpersonen bestämmer sig för att återinföra moral och ordning. Tillsammans med sin vän Andela och vietnamesiska ungdomar som flyttat in i Krakov efter revolutionen, startar de en pionjärrörelse i kommunistisk anda.
Petra Hulová skriver sig in under skinnet. Berättaren är så nära att jag ser den bubblande sjuka träskmarken, hör föräldrarnas tystnad mellan varandra och känner röken av eldar från Svarta staden. I början är berättelsen svår att komma in i på grund av det tunga temat som färgar av sig på språket, ”Jag kan inte säga exakt när det stora isflaket gick itu”. Boken påminner om Herta Müllers prosa men är inte lika svart. Hulová skriver en mer drastisk samhällssatir. Lysande och mycket läsvärd.