Dagen efter Anders Behring Breiviks blodiga massaker i Norge höll Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt en presskonferens och hävdade: "Det öppna samhället... är sårbart inför den enskilde galningens oprovocerade meningslösa dödande". Breivik agerade förvisso ensam när den 22 juli förra året sprängde bomber i Oslos regeringskvarter och sköt ihjäl 69 människor på Utøya. Lika ensam som Peter Mangs i Malmö, nu åtalad för tre mord och tolv mordsförsök. Lasermannen John Ausonius var även han "en enskild galning" som sköt elva personer under början av 90-talet. Förklaringen om ensamma virrhjärnor bakom terrrodåd som dessa må vara bekväm. Hotet blir på sätt och vis mindre skrämmande, mer hanterbart och därmed möjligt att avskriva som en ondskefullare variant av "shit happens". Vi förfasar oss ett tag, kan sedan glömma och gå vidare.
Men John Ausonius sköt inte prick på invandrare frikopplad från samhället i övrigt. Hans tid var när isande vindar av främlingsfientlighet drog genom Sverige. I riksdagen hade Ny Demokrati tagit plats och gafflade illvilligt om islam och flyktingar. "Deras budskap gav mig en form av feedback", sa Ausonius senare och menade att Ian & Bert skänkte honom legitimitet att höja geväret. Några år därefter slog internet igenom. En fantastisk kommunikationsrevolution. Tyvärr även för rasister och allsköns politiska extremister. Den norske frilansjournalisten och bloggaren Øyvind Strømmen har i sin bok "Det mörka nätet" gjort en gedigen kartläggning av cybervärldens hatsajter. Där pumpas en intensiv propaganda ut om bisarra konspirationer, hur Europa håller på att islamifieras, att varje muslim är en femtekolonnare, att alla politiker som tar parti för det mångkulturrella samhället är landsförrädare.
Man odlar också diverse motstrategier till "musliminvasionen". Exempelvis gloriferas idén att flockar av "ensamma vargar" ska begå våldshandlingar som ett slags kontrarevolutionens förtrupper. En storkonsument av det mörka nätets kokande häxgryta gick från ord till handling. Hans namn är Anders Behring Breivik. Hur "ensam" ska vi då uppfatta honom? Och hur sjuka hans motiv än framstår i normala ögon, var det ett ideologiskt mördande han satte i verket.
Liksom Breivik var Peter Magns en flitig besökare på rasistiska hatsajter, som den SD-sponsrade och numera nedlagda sidan Politiskt inkorrekt. Øyvind Strømmen visar med pedagogisk klarhet vad som frodas i denna miljö och att vi inte kan bortse från ordets makt. Ty den som sår vind, får ibland skörda storm. Offren för Ausonius, Breiviks och Mangs kulor borde vara nog så talande.