Olga Grjasnowa är en ung kvinna (född 1984), flykting från Baku och bosatt i Tyskland. Hennes debutroman handlar också den om en ung kvinna från Baku som hamnar i en livskris sedan hennes pojkvän dött av en infektion föranledd av ett benbrott.
Författaren hävdar att det inte rör sig om ett självbiografiskt material, vilket annars kunde ligga nära till hands att tro eftersom huvudpersonen precis som författaren kommer från en judisk familj.
Nå, självbiografi eller inte, det spelar inte så stor roll. Vad Olga Grjasnowa skrivit är en märkvärdigt stilsäker samtidsroman, skriven på ett avskalat språk som hon ändå förmår fylla med mättade bilder och stämningar.
Första delen av romanen, som tilldrar sig i Tyskland före och alldeles efter pojkvännens död, är starkast. Andra delen tilldrar sig i Israel, dit den unga kvinnan beger sig i hopp om att komma ur sin sorg och återfinna sig själv. Där övermannas författaren av en iver att få med alldeles för många dramatiska händelser och boken förlorar delvis sitt fokus. Slutet verkar lite väl dramatiskt och ändå rätt tomt. Men som helhet är romanen väl värd att läsa. Den har också fått en lysande översättning av förläggaren Svante Weyler.