Matrix Reloaded
Manus och regi: Larry Wachowski, Andy Wachowski
I rollerna: Keanu Reeves, Laurence Fishburne, Carrie-Anne Moss, Hugo Weaving, Monica Belluci, Lambert Wilson
Land: USA
Speltid: 2 tim 18 min
Censur: Från 11 år
Filmstaden i Motala och Linköping
JAG HAR väl kanske missuppfattat alltihop, men det som framför allt slog undan benen på mig var att "Matrix" från 1999 var så snygg. Med så kallad bullet-time teknik (kameran flyttar sig med normal hastighet, men det som filmas rör sig i slow motion) fångades actionscenerna i bländande sekvenser.
Historien om den bleksiktige, unge hackern Neo (Keanu Reeves) som rycks från sitt tangentbord, upptäcker att det han trodde var världen i själva verket bara är en datorsimulerad skenbild, och blir indragen i ett gerillakrig mot maskinerna den intelligens som skapat den, höjde sig också en bra bit ovanför det dravel som många science fiction-filmer är byggda runt.
"Matrix" var en förnyare av actiongenren och att följa upp det och den stora succé som filmen blev är naturligtvis ingen enkel match. Att "Matrix Reloaded" dessutom varken har början eller slut, det är andra delen i det som ska bli en trilogi, gör inte saken lättare.
Inledningen är helt rätt. Ingen onödig tid ödslas på att presentera karaktärerna eller den bakomliggande historien. Precis som i "Sagan om de två tornen" utgår man ifrån att vi sett första delen. Bröderna Wachowski fördjupar och utvecklar också den religiöst och filosofiskt späckade historien om Den ende som ska rädda människosläktet undan de onda maskinerna och slutlig förintelse.
Rollen som Neo är perfekt för Keanu Reeves skådespelartalang. Neo är ett stenansikte bakom solglasögon, mimiken ligger på ett minimum. Det är i kampsortscenerna han uttrycker sig. Även Carrie-Anne Moss som hans partner Trinity biter ihop käkarna och fajtas fint.
En av behållningarna med Matrix-filmerna -- liksom med Ringentrilogin -- är rollbesättningen. Vid sidan av Keanu Reeves har man undvikit de största namnen till förmån för mer okända skådespelare, vilket gör att det lättare att acceptera det universum som filmen bygger upp.
Liksom "Matrix" är uppföljaren en väldigt snygg film. Stildrag från olika tidsepoker krockar både hejvilt och smakfullt - hur det nu går ihop -- i de omsorgsfullt uppbyggda miljöerna.
All ögonfröjd kan nu inte dölja att "Matrix Reloaded" är tråkigare och blekare än sin föregångare. Allt snack som krävs för att vi ska hänga med i historiens vändningar blir rätt tröttsamt, hur smarta utläggningarna än är. Även vissa av kampsportscenerna känns långa, berättandet stannar upp, historien står och stampar.
Det är, som så ofta annars, skurkarna som piggar upp historien. Agent Smith, spelad av Hugo Weaving, har utvecklats till något mer, roligare, och, till hans förtret, mänskligare än den stelt effektive yrkesman han var tidigare. Men flest poäng plockar Lambert Wilson som den lustfyllt elake och opålitlige fångvaktaren Merovingian.
"Matrix revolutions", den tredje delen i trilogin, har premiär i höst.