Nathan Englander är en amerikansk judisk novellförfattare som vi hittills inte fått stifta bekantskap med i svensk översättning. I novellsamlingen ”Vad vi pratar om när vi pratar om Anne Frank” presenteras ett antal halsbrytande och lika komiska som tragiska berättelser om livet, relationer och identitet. Nathan Englander växte upp som ortodox jude och många av hans berättelser rör sig i skarven mellan det religiösa och sekulära livet. Kritiskt och komiskt granskar han båda inställningarna. Man blir inte kvitt sin religiösa identitet så lätt, vilket Allen Fein får erfara då han besöker en Peep show på Forty-second Street i New York. Första gången han lägger myntet i automaten dras gardinen undan och han ser fyra nakna kvinnor posera. Alldeles som han tänkt sig. Då han lägger in det andra myntet sitter där istället fyra rabbiner från hans barndom och påminner honom om att han egentligen heter Ari Feinberg, samtidigt som de förebrår honom att gift sig med en icke-judisk kvinna som han dessutom bedrar på detta sjaskiga sätt.
Titelberättelsen går under ytan på två judiska par varav det ena lever ett ultraortodoxt liv i Mea Shearim i Jerusalem. Efter att rökt några jointar leker de Anne Frank-leken och sanningen om relationen avslöjas med en tragisk insikt.
Nathan Englander bodde även en del av sitt liv i Israel. I novellen Systerkullarna granskar han kritiskt bosättarnas ideologi med oväntade konsekvenser. Vad innebär det att äga det som tillhör någon annan?
Detta är en novellsamling med vass judisk humor, som skiljer sig från Woody Allen genom att gå mer på djupet och där upptäcka de tragiska konsekvenserna och det till synes hopplösa företaget att vara människa med en speciell tillhörighet.
Kanske liknar Nathan Englander mer en modern Isaac Bashevis Singer. Berättarglädje, komik och tragedi. Allt i samma stund. Läs och njut av en speciell judisk berättartradition som är omistlig för litteraturen.