Monica Lauritzen: Sanningens vägar - Anne Charlotte Lefflers liv och dikt

"Det är detta jag ? alltid sträfvat efter ? - att utvidga fältet för den psykologiska iakttagelsen, att hänsynslöst säga saker ? att framställa den sanna sanningen."

Monica Lauritzen har varit docent i engelskspråkig litteratur vid Göteborgs universitet. Hon har även arbetat som kulturproducent på Sveriges Radio.

Monica Lauritzen har varit docent i engelskspråkig litteratur vid Göteborgs universitet. Hon har även arbetat som kulturproducent på Sveriges Radio.

Foto: Sofia Runarsdotter

Kultur och Nöje2012-10-15 09:17

Inledningscitatet till Monica Lauritzens heltäckande genomlysning av Anne Charlotte Lefflers liv och författarskap, är hämtat ur ett brev till brodern Gösta Mittag Leffler i februari 1890.

Åren dessförinnan har varit omtumlande för den 40-åriga författarinnan. I maj 1888 stiger hon iland i Neapel efter en resa i Nordafrika - för att redan på kajen möta sitt ultimata (kärleks)öde i form av den unge hertigen Pasquale del Pezzo.

Skilsmässa och uppbrott från ett sextonårigt, aldrig fullbordat, äktenskap är ett skandalöst faktum i Stockholm året därpå, och många hinder återstår innan hon i maj 1890 äntligen kan titulera sig Duchessa di Cajanello.

Två år senare blomstrar livet. Sonen Gaetano, född i juni, artar sig väl och hon är gravid igen. Bekantskapskretsen är intellektuellt stimulerande, och visserligen har det i Sverige blivit oroväckande tyst kring hennes namn - "Strindberg nämns ofta, jag aldrig" - men i gengäld ses hon som en frisk fläkt i sitt nya hemland; livet känns "rikt o lovande" med "solsken och stora, vida horisontlinjer".

Full av tillförsikt vill hon nu ta sig an sin "stora roman". Bakom sig har hon, alltsedan framgången med dramat "Skådespelerskan" (1873), en lång rad omtalade och översatta verk. Tidningstexter och resebrev, noveller, romaner och dramatik, däribland satiriska komedin "Familjelycka" (uppsatt av Östgötateatern 2007/2008) och titelgivaren till biografin, sagospelet "Sanningens vägar".

Någon ny roman blir det inte. I oktober 1892 avlider Anne Charlotte Leffler i bukhinneinflammation, 43 år gammal.

Hyllad, känd och kritiserad har hon gått sina egna vägar, skiftat pragmatiskt mellan olika forum, och engagerat sig emancipatoriskt i samtidens reaktionära och progressiva kraftmätningar.

Som representant för det moderna genombrottet tillhör hon också parnassen - Ibsen, Strindberg, Benedictsson, Ellen Key med flera.

En nyfiken, ständigt uppdaterad, individualist. Starkt beroende av såväl familj som vänner, hängiven brevväxlare, inte minst med den danske niobarnsfadern Adam Hauch, och nutida "hänsynslös" i valet av litterärt råmaterial.

Socialt begåvad - kontaktnätet inom och utom Sverige växer oavbrutet - men också sårbar: En kvinnlig sanningssägare som utmanar konventionerna i sin strävan efter ett eget, privat och kreativt, rum - inte ens idag känns behovet eller beteendet helt självklart.

Monica Lauritzens omfångsrika närstudie är en välkommen bedrift (som bör läsas portionsvis). Närmare den okuvliga Anne Charlotte Leffler och hennes unika skapardrift lär ingen komma.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!