Vad ni gör, om ni åker till Stockholm i vår: Missa inte Hilma af Klint på Moderna museet. Det är utställningen som redan fått upp museets besökssiffror i topp.
Att kliva från vårsolen på Skeppsholmen och in i Hilma af Klints värld är häpnadsväckande. Överväldigande. Och synnerligen uppiggande.
Utställningen är snyggt och pedagogiskt hängd i tydliga tematiska avdelningar och efter mitt första besök känner jag: Måste hit igen.
Egentligen borde det inte vara konst för mig. Hilma af Klint vurmade för spiritistiska seanser, något jag direkt ogillar. Men hennes målningar fullständigt bubblar av organiska former, tecken och texter, färger och symboler. De borde vara överlastade, så mycket dolt och antytt innehåll finns i dem, men istället är de harmoniska och fascinerande. Magnetiskt fascinerande.
Hilma af Klint kallas med rätta en abstrakt pionjär. Hon levde 1862–1944, gick Tekniska skolan (sedermera Konstfack) och Konstakademien i Stockholm. Målade landskap och porträtt i tjugo år.
1896 bildade hon och fyra andra kvinnor gruppen De fem, i seanser sökte de kontakt med "höga mästare" från en annan dimension. Hon tränade sig i automatisk skrift och tecknande, att låta handen vara ett redskap för sitt undermedvetna.
Redan 1906 målade hon sedan sin första stora serie med abstrakta målningar.
Alltså flera år före 1910 då man brukar räkna att historiens första nonfigurativa målning, av Vasilij Kandinskij, skapades.
Var det alltså Hilma af Klint som startade hela den abstrakta konstrriktningen? Nej, säkert inte. Hon umgicks inte med andra konstnärer, visade aldrig sina abstrakta målningar offentligt och stipulerade att de inte fick visas förrän 20 år efter hennes död, samtiden skulle ändå inte förstå, menade hon.
Hon verkar ha varit sin alldeles egen. Sökte inte offentligheten, utan reste inåt, in i sig själv och okända andliga rum.
Så har ni chansen, se denna första stora utställning med hennes verk. Den kommer att bli historisk.