BOK
Milan Kundera
Ett möte
Övers: Anna Petronella Foultier
Albert Bonniers förlag
I ”Skrattets och glömskans bok” konstaterar en före detta kommunist att ”människans kamp mot makten är minnets kamp mot glömskan”. På samma sätt förhåller sig romanens författare, Milan Kundera, till sin egen personliga, politiska och kulturella (exil)erfarenhet.
Att minnas, och att se det komiska i tillvaron, är motståndshandlingar, på flera nivåer.
I essäsamlingen ”Ett möte ” återkommer han än en gång till sina existentiella och estetiska favoritämnen, och till sina ”gamla kärlekar”. Det vill säga de konstnärer, kompositörer, författare, dramatiker och filmare som fortsätter att fascinera. Bland dem det folkliga skrattets store arvtagare på 1500-talet, François Rabelais; nutida isländske författaren Guðbergur Bergsson, tonsättaren Leoš Janáček, martiniquisk-franske författaren Aimé Césaire samt italienaren Curzio Malaparte, skaparen av det märkliga krigsreportaget/romanen ”Kaputt” (1944).
En kultbok under 1950-talet, nyöversatt till svenska för ett par år sedan, här beskriven som ett verk vars ”estetiska intention är så stark” att det utesluts ”från det sammanhang av vittnesmål som historiker, journalister, statsvetare, memoarförfattare bidragit med.”
Språkligt medveten estet är även tjecken Milan Kundera, sedan 1970-talet bosatt i Paris. Inte sitt ursprungs(språks) väktare. Snarare befriande”annorstädes”.