På 1400-talet var dagsransonen tre liter starkt öl för munkar och nunnor på Vadstena kloster. En konsumtion som borde ha försatt dem i en konstant fylledimma.
Uppgiften är en i ett myller med spännande nedslag i svensk mat- och dryckeshistoria ur Riksarkivets årsbok 2013.
Med östgötsk bas uppmärksammas också Emil Hagdahls klassiska ”Kokkonsten som vetenskap och konst”.
Braskens onsdagVi tar också del av biskop Brasks veckomatsedel från köket på Linköpings slott. Följande middag dukades upp en onsdag i början på 1500-talet:
”Färsk fisk med sodd, torrfisk, salt fisk, vitkål med mjöl eller kål eller välling, stekt sill, saltgrön ål, stekt fisk med salt vatten, salt lax, äpplemos, äpplen eller annan frukt.”
18 författare skriver engagerat, lätt och tungt om måltidslitteratur, matindustrin, kostvanor, hushållsskolor, distribution, mat och dryck, kokböcker och restaurangväsendet.
Svältens berättelseHär finns svältens berättelser med recept från 1860-talets magra nödår när staten propagerade för att få de fattiga att fylla magarna med lavar, bark och den tidens mobbade svamp.
På andra sida klassklyftan slukade den proppmätt feta överklassen sina spektakulära lyxmiddagar.
Med rötter i militärens precisa arkiv ägnas ett kapitel åt den svenska arméns kokkärl, snuskburken.
”Hållbarheten av kött beror på dess behandling efter slakten” meddelas i historien om Stockholms stads offentliga slakthus. En monopolinrättning på 140 000 kvadratmeter som togs i bruk 1912.
Bokens nedslag i svensk mathistoria är en liten guldgruva, läckert och rikt illustrerad.