Emanuel Bernstone är född i Karlskrona men bor och arbetar i Berlin. Trots det vägrar han visa den nu aktuella utställningen i Tyskland, där det inte lär finnas intresse för denna konstkategori, sjö- och strandfåglar i miljö.
Jo, den begränsade och homogena motivkretsen kan verka tunn och upprepande, om det inte vore för den kongeniala koloriten. Det är en mästare som för penseln i sådana stråk att det slitna begreppet "djur i natur" tillförs en ny dimension. Atmosfäråtergivningen, stundom med nonfigurativa inslag med varmtonade accenter som en sorts signatur, gör varje bild unik.
Det är svenskheten inom naturmåleriet som Emanuel Bernstone vill förvalta, alltsedan han som 13-åring under pappans, konstnären Kaj Bernstone, ledning började måla, med fågellivet i den blekingska skärgården inom synhåll. Sedermera utbildade han sig i Düsseldorf i såväl skulptur som film. Och filmen, speciellt den franska med Godard och Bresson, har betytt mycket för hans utveckling även inom bildkonsten, då han i en svunnen period ägnade sig åt fotorealism med människor som objekt, påminnande om framlidne Ola Billgrens verk under en motsvarande epok. Jag hade velat se prov från detta stadium men förstår att det skulle stört det aktuella fågeltemat.
Emanuel Bernstone målar i akryl men visar även ett par akvareller, präglade av samma intentioner som styr penseln i de större dukarna, arkaiskt stränga i utförande; vattnet, ljuset, ett slags suggestivt och visionärt idémåleri utan risk att hamna i nostalgins och sentimentalitetens fällor.
EWE OLSSON