Förra veckan hade jag två fel i krönikan om Östgötateaterns repertoar. "Hamlet" (som hyllades i SvD) kommer visst till Linköping, men först spelåret 2013-2014. Detta på grund av ombyggnaden i höst. Och sista speldagen för "Gin & bitter lemon" var 6/5.
Det var det.
Men många gav mig rätt i grundfrågan: Bristen på teater som hugger tag. Men inte alla, en kompis skriver på Facebook: "Vi har bara låtit oss njuta och känt oss underhållna. Vi har nog känt oss lite stolta över att vi det senaste året har lyckats förstå budskapet!".
Ja, varför inte? Men de flesta reaktionerna är kritiska.
Läsaren Katarina Hagdahl, abonnent sen många år, skriver:
"Det finns ingenting som upprör eller engagerar eller påverkar mig i pjäsutbudet. När jag försöker minnas vad vi sett är det nästan omöjligt att komma ihåg. Det är trevligt att gå på teater men jag vill ha något mer. I påskas talade jag med min svåger som bor i Uppsala och han lovordade sin teater. Tänker med saknad på t ex Kent Anderssons 'Hemmet' och 'Sandlådan' som spelades på vår teater för många år sen. Finns det ingen som skriver spännande dramatik nuförtiden, kan man undra."
Min kollega Carina Glenning berättar om när hon och 18-åriga dottern var på teatern:
"Precis så har jag funderat kring deras märkliga repertoar. Och så bara pensionärer i salongen... Var med Frida på "Gin & bitter lemon". Vi gick faktiskt i pausen. Bra skådespelare, men beklämmande manus. Som en Stefan & Kristersoppa med lite självmordsinslag. Det kröp i hela kroppen på mig. Mina föräldrar har länge haft abonnemang, men har gett upp nu. Nog tusan borde de kunna sätta ihop ett bättre program, när vi nu har en sådan underbar teaterbyggnad och många kulturintresserade?!"
Läsaren Ulrika Reinholdsson skriver på Facebook: "Hade nästan exakt samma diskussion i går, efter att ha sett 'Gin & bitter lemon'. Kan bara hålla med. Jag tycker det är så synd på alla dessa duktiga skådisar som verkligen skulle kunna lysa i något tyngre, något som man blir berörd av, och som du skriver något man diskuterar och tänker på efteråt!"
Komikern Ben Kersley i Linköping, som driver LKPG ha ha!, mejlar:
"Det bästa med ett besök på Östgötateatern är att när man sitter mitt i en sjö av gråhåriga pensionärer, känner man sig så ungdomlig. Det här var min första säsong med ett abonnemang och på det hela taget är jag lite besviken. Allt är välproducerat och jag förstår att regional teater måste spelas för den Dressmanklädda stampubliken som köper abonnemang och förbeställt pausfika. Men... Where?s the edge? Where?s the balls? Var är alla under 40 år? Ung scen öst har rätt idé. Kan man inte hitta en balans mellan deras bergochdalbanetur och Östgötateaterns Göta kanal kryssning?".
Låt debatten fortsätta. Vi har bett teaterchefen Johan Celander svara, men tar gärna emot inlägg även från andra.
Vad tycker du? Mejla gärna inlägg, max 2 500 tecken, till asa.christoffersson@corren.se.