Ett uppfriskande bevis för att det inte bara är engelsmännen som kan göra gripande filmatiseringar av krås, förslavande kutymer och gråa slott. Nikolaj Arcel, regissören till "Män som hatar kvinnor", har skapat en elegant och intelligent berättelse som förenar kärleksdrama med politiskt maktspel.
Om ni har läst P O Enquists historiska roman "Livläkarens besök" känner ni igen historien om den sinnesvage kungen Kristian VII (1749-1808) vars svaghet utnyttjades av personer nära honom för att styra och ställa över Danmark. Två av dessa personer är kungens livläkare, tysken Johann Struensee, och kungens unga drottning, Caroline Mathilde av Storbritannien. Drottningen och Struensee dras till varandra och drivs av upplysningsideal. De vill båda reformera Danmark och använder sitt inflytande över kungen för att försöka genomdriva dessa förändringar.
"A royal affair" bygger inte på Enquists roman utan främst på en dansk bok skriven av Bodil Steensen-Leth som verkar ha ett lite annat perspektiv. Men för mig, som läst och fascinerats av Enquists bok, gör det bara "A royal affair" ännu mer spännande och visar att det här är en historia med väldigt många spännande ingångar.
Arcel förvaltar det perfekt, förutom att filmen kanske är i längsta laget. Han undviker att frossa i scenografi men får ändå sin film att kännas lyxig. Han har dessutom hjälp av ett gäng utmärkta skådespelare där jag är särskilt imponerad av nykomlingen Mikkel Boe Følsgaard i den svåra rollen som den instabila kungen. Men mest imponerad är jag ändå av hur skickligt manusförfattarna, Arcel och Rasmus Heiserberg, planterar små tankekarameller hos åskådaren. Frågor att fundera över på egen hand. Om hur dumt det kan vara att förändra för mycket för fort och hur det ska gå i de länder som än idag präglas av en slags feodalism.