Ordspråket "Känn dig själv!" som står vid oraklet i grekiska Delfi är Carl von Linnés artbeskrivning för människan.
Länge inspirerade detta ordspråk till filosofiska funderingar. Men enligt den danska vetenskapsjournalisten Lone Frank, aktuell i Sverige med ”Neurorevolutionen”, kan neurovetenskapen nu enkelt besvara frågan vem vi är och vad som är en människa. Vi är nämligen våra hjärnor, en säck med neuroner.
Frank ser neurovetenskapen som den nya filosofin. Det är de nya filosoferna som kan se vad laboratorierna ska användas till. Religion betraktas nu som ett simpelt neurologiskt fenomen. I framtiden kommer vi att få våra andliga upplevelser genom en magnethjälm som neurovetenskapen har utvecklat. Denna hjälm ger oss erfarenheten av något större som dock enligt samma neurovetenskap inte finns.
Och lycka handlar inte längre om att blomstra genom en meningsfull sysselsättning och givande relationer såsom filosofen Aristoteles trodde. Snarare handlar lycka om processer i den vänstra prefontala cortex. Lyckan kan dessutom skapas och modifieras inifrån.
Det finns säkert neurovetare som gärna betraktar sig som filosofer som slutgiltigt kan besvara de gamla frågorna. Lone Franks spännande resa från laboratorium till laboratorium gör emellertid klart att neurovetare har mycket att hämta hos gamla filosofer.
Ett exempel är den forskning som ägnar sig åt moral. Neurovetenskapen visar enligt Frank att moraliska val inte längre är uttryck för andlig utveckling och själslig integritet, utan den ska tillskrivas automatiska processer som följd av en blind evolution. Man kan studera hur provpersoner reagerar på moraliska dilemman med MRI tomografi när områden rörande förnuftet dämpas samtidigt som områden som är involverade i emotionella processer blossar upp.
Men vad betyder denna forskning? Enligt neurovetare Damasio kan vi inte lite på oss själva och använda våra drifter och förnimmelser som riktmärke för att inrätta ett samhälle som vi kallar moraliskt. Det är upp till oss själva att bygga de strukturer vi vill ha, oavsett vad vår natur påbjuder.
Men detta är exakt vad filosofen Immanuel Kant menar när han beskriver oss som naturvarelser som visst styrs av naturens lagar samtidigt som vi har en fri vilja som är till för att handla moraliskt och skapa ett rättvisst samhälle.
Neurovetenskapen visar alltså att filosofer och humanister behövs mer än någonsin.
Frågorna som Frank reser är många. Vad betyder det att se jaget som ett samspel mellan celler och kemiska ämnen? Enligt Frank finns inte själen eftersom neurovetenskapen inte kan påvisa dess existens. Men innebär denna ”själens sorti” att det inte finns någon mening med tillvaron, vilket Frank menar? Och hur ska neurotekniken användas?
”Neurorevolutionen” är kontroversiell och fängslande. Denna tillgängliga bok ger en fascinerande inblick i vad som pågår i laboratorierna världen över där den vetenskapliga världsbilden ytterligare växer fram. Oavsett om man är entusiastisk över denna världsbild eller inte är Franks bok klart läsvärd.