I grafikverkstaden Krogen Amerika pågår många förändringar av tekniken för konstnärernas olika uttryck. Många byter de traditionella metoderna som till exempel etsning och litografi mot den betydligt enklare och samtidigt än mera mångfacetterade datortekniken.
Så också Iréne Olsson som vid en utställning på Tornby hösten 2004 bland annat visade känsligt formade träsnitt av utsatta människovarelser - men som i dag väljer datorbearbetningen och -utskriften för sina skapelser.
Intresset för de mänskliga kropparna finns kvar, till exempel i motivet "Vildrosens kuvade sång", där den rödfärgade kvinnan ser ut att vibrera mot en rosaskiftande aurabakgrund.
Så också i ett annan röd gestaltning, där den hopkrupna kroppen genomsyras av en likartad men samtidigt än mer nervig och blodfylld intensitet. Likt en förblindad människa på dissektionsbordet. Starkt!
Samtidigt tycker jag det är viktigt med poetiska ingångar i denna associativa datorkonst.
Här har Iréne Olsson lyckats väl i titeln "Livet tar barnet till sig och vandrar i en sliten trappa". Den gestaltar ett barn som mot en bakgrund av en expressivt intensiv färgnatur vandrar nerför en lite hotfull svärtad trappa.
Barnet återkommer också i nostalgiska motiv- och färgtoner i andra av hennes bilder. Det kommer till uttryck i "Inget är enbart vad det är", men framför allt i en gungbild. Här finns gummidäcksgungan, här finns de rosa upplevelserna och det slutgiltiga porträttet.
I en annan blåtonad bild finns drömmen om badbryggan och närheten och kärleken i kompisskapet.
Visst kan nya möjligheter inom den grafiska konsten ge nya upplevelser. Men det kräver att konstnärerna ger ingångar om vad det egentligen handlar om.
Iréne Olsson lyckas bra med att förankra denna identifikation. Alla associa-tioner kring bilduttrycket måste slutligen landa i en inkännande känsla.
Lars-Ola Johansson