Leymah Gbowee: Tillsammans är vi starka

Häromveckan dömdes krigsförbrytaren Charles Taylor till 50 års fängelse, vilket visar att den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag äntligen börjar fungera.

Den som bara har vaga minnen av Taylor skändligheter i Liberia under skräckåren 1996-2003, rekommenderas varmt Leymah Gbowees självbiografiska "Tillsammans är vi starka", nu på svenska.

Fyrtioåriga medborgarrättsaktivisten Leymah Gbowee tilldelades Nobels fredpris 2011 för sitt innovativa icke-våldsarbete med kvinnor för fred. Välförtjänt, inser jag efter att ha läst boken.

Första delen skildrar Leymah Gbowees uppväxt och hur hon under inbördeskriget själv blir ett hjälplöst, självhatande kvinnligt offer, gift med en man som misshandlar henne men som hon ändå fortsätter att leva med på grund av de fyra barnen. Liberia är ett brutalt, västafrikanskt patriarkat.

Inledningsvis är det en gripande, upprörande skildring om våld, våldtäkter, tortyr, barnsoldater och bestialiskt mördande i inbördeskrigets Liberia. Vad som ändå gör boken uppmuntrande är Gbowees förvandling när hon, 27 år gammal, bestämmer sig för att inte längre vara ett offer och börjar jobba ideellt med att hjälpa andra människor. Och därmed sig själv.

Tyvärr är boken ganska håglöst spökskriven av Carol Mithers som bara tycks ha plitat ned Leyma Gbowees ord rakt av. Likväl angelägen. Den visar en förunderligt kreativ lösning i ett krigshärjat kaos: systerskap.

I Liberia finns ett drygt dussintal etniska grupper, därtill med olika religioner (framför allt kristna och muslimer). Gbowees snilledrag var att samla kvinnor över alla olika gränser, i nätverket Wipnet. Men till en början enbart för att tala öppet med varandra om det mest intima och de mest smärtsamma erfarenheterna.

Först efter det talade man om framtiden.

Så enkelt genial var utgångspunkten för att radikalt förändra ett sårat samhälle: kvinnor som samtalar.

Demokrati tar tid och är oerhört svår att genomföra. Men jämlikhet är ett första, absolut nödvändigt och fundamentalt steg. Som dessvärre stora delar av världen fortfarande väntar på att ta.

Jag hoppas att Leymah Gbowee och Wipnet kan tjäna som inspiration.