Lennart Nordenfelt (red): Filosofi och Medicin

Har filosofin betydelse för den medicinska praktiken? Den som tvivlar borde bli övertygad av "Filosofi och medicin" med 13 bidrag om filosofer och tänkare från antiken till nutid. Redaktör är Lennart Nordenfelt, professor i medicinens filosofi och etik vid Linköpings universitet.

Platon ansåg att läkekonstens nytta för den mänskliga kroppen liknar filosofins nytta för den mänskliga själen. Egenskaper som vishet och måttfullhet, som de grekiska filosoferna hyllad, är betydelsefulla för hälsan.

Kristin Zeiler visar i sitt bidrag om Simone Weil att sjuka dock även har andra behov. Weil, som var fransk filosof, mystiker och samhällsaktivist, ansåg att när man drabbas av olycka följer ett själsligt lidande. Detta innebär att man upplever intighet och utplåning. Olyckan tar själen i besittning och inte sällan bemöts man med likgiltighet av omvärlden.

Kanske att ett bemötande på det existentiella planet även utgör en viktig del av läkandeprocessen? Bemötandet av den sjuka innebär enligt den inflytelserika polska skolan, som Nordenfelt redogör för, att den goda läkaren inte bara borde behandla sjukdomar på ett opersonligt sätt men även bör behandla sjuka människor som individer, som om de vore ens grannar som önskar dela med sig av sina bekymmer.

Även den tyske filosofen Hans-Georg Gadamer, som diskuteras av Fredrik Svenaeus, menar att läkaren ska lyssna på individen som med sin livsvärld är objektet för läkares undersökningar. Gadamer menar vidare att hälsa har avgörande betydelse för om vi skall kunna vara lyckliga. Den är en slags bakgrundsförutsättning för olika projekt i livet.

Uppfattningen att hälsa är relaterad till det som Nordenfelt i sin banbrytande medicinska filosofi kallar minimal lycka är värt att diskuteras. Kanske kan vården inte helt på egen hand skapa förutsättningarna för en sådan lycka när de som ”lider själsligt” saknar en känsla av sammanhang?

Enligt Gadamer innebär hälsa nämligen även att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang tillsammans med andra.

Agneta Samuelsson behandlar den brittiska sjuksköterskan Florence Nightingale, känd för sitt engagemang under Krimkriget. Nightingale påverkade omvårdnadsutbildningen som numera fokuserar på den enskilde patienten i ett socialt, kulturellt och ekonomiskt sammanhang. I mötet med vården är sjuksköterskor förstås av största betydelse.

"Filosofi och medicin" innehåller många fängslande perspektiv på hälsa och sjukdom. Boken förtjänar en stor läsekrets. Den som har anknytning till vården kommer troligen att få utbyte. Även den som vill bekanta sig med filosofi när den kanske är som bäst, konkret och tydlig, blir utan tvivel klokare.