"ALLA BERÖRS vi av staden. Stadsmiljön har stor betydelse för vårt dagliga liv och för vårt välbefinnande." Så börjar nyutkomna "Hela Staden" där tre arkitekter har samlat sina erfarenheter i en lättläst och inspirerande bok präglad av en helhetssyn på stadens gestaltning.
Den pekar på betydelsen av vackra stadsrum, biltrafik på stadens villkor, bevarandet av stadskärnor och gamla stadsmönster och på blandning av bostäder och verksamheter.
Kvartersstaden, småstaden och trädgårdsstaden är förebilder för en långsiktigt hållbar stadsmiljö. En utveckling av planeringsinstrumenten, detaljplan, översiktsplan o s v skisseras i slutet av boken, välgörande fritt från byråkratiska pekfingrar.
Funktionalismen lade grunden för den moderna stadsplaneringen, men slog samtidigt sönder den traditionella staden genom zonering i olika områden för bostäder, arbetsplatser och handel. Dagligvarubutiker i bostadsområden tvingas slå igen. Äldre och vårdberoende bor inte längre på rollatoravstånd från sina butiker utan blir hjälpberoende. Det gäller också innerstaden där många äldre bor.
Kristianstad med ett influensområde av 200 000 invånare (som Linköping) har lyckats hålla kvar sina två stormarknader i stadskärnan med flera välbelägna parkeringsplatser och varumottag i direkt anslutning till kärnområdet.
Externetableringar typ Tornby försvaras alltid med krav på rationell varudistribution. Hur kan då ett företag som Claes Ohlson med högt utvecklat logistiktänkande placera sig mitt i Linköpings stadskärna?
I Köpenhamn är externetableringar förbjudna och privatbilismen har försvårats samtidigt som kollektivtrafiken byggts ut.
Är det inte på tiden att stadsbyggnadskonsten får styra traffikplaneringen och inte tvärtom!
Planeringen har, av trafiksäkerhetsskäl, länge byggt på åtskillnad mellan bilar, cyklister och gående. Som konsekvens har många av rutnätsstadens gator blivit återvändsgator eller enkelriktats vilket minskat möjligheterna till alternativa vägval och kantstensparkering.
Många gator borde kunna vara vara rum där vi rör oss långsamt också i bil. Gärna smala och svängda gaturum som ger överraskningar. Entréer, skyltfönster, sittplatser, träd och planteringar skapar omväxling och intimitet.
Liknande tankegångar fördes fram vid Skönhetsrådets offentliga samtal i Linköping förra veckan.
Utformningen av stadens entréer har stor betydelse för helhetsintrycket och orienterbarheten. Är stadens ansikte harmoniskt blir också trafiken lugn och harmonisk. Trädplanterade esplanader är ett säkert kort.
Det som är självklart när vi bygger i kulturhistoriska miljöer borde också vara det när vi bygger nytt. Sjökvarteren i Vadstena vållade en häftig diskussion. Den moderna utformning som Erik Asmussen och Per Rydberg valt ansågs först strida mot Vadstenas strikta miljöregler, men de färdiga byggnaderna visar att skala, rumslig gruppering och beprövade stadsmönster är viktigare än form och material.
Träd, häckar och planteringar kan användas för att förstärka upplevelsen av stadens rum. Enköping är ett exempel, där stadsträdgårdsmästaren Stefan Mattson lyckats binda samman den ganska splittrade bebyggelsen genom en generös och intensiv grönska. I alla parker finns växtförteckningar som man kan ta med sig hem. Grönskan har gett Enköping en egen säljande profil.
Plan- och bygglagen från 1987 skulle behöva en ny juridiskt bindande planform mellan översiktsplanen och detaljplanen som i ett tidigt skede tar upp gestaltningsfrågorna i ett större sammanhang. Detaljplanen skulle därigenom kunna fastställas snabbare samtidigt som medborgarna fick större inflytande över helhetsgestaltningen.
Det skall bli intressant att se om den nya planform -- "tätortsplanen" -- som föreslås, kommer att förverkligas.