Åsa Christoffersson: Läsarnas Nobelfavoriter

Förra veckan listade jag de fem Nobelpristagare i litteratur som betytt mest för mig. Inte de som är bäst, det kan ju ingen uttala sig om som inte läst varenda en. Och det har väl ingen.

Dessutom behöver inte "bra" och "betyda för mig" alls vara samma sak.

Många läsare nappade på att göra egna listor, och upptäckte förstås att det var en svår uppgift att välja så hårt. Svår och kanske meningslös? Listor, blaha, blaha?

Men, nej, tvärtom. Att tvingas tänka efter och gå in i minnen av böcker man läst, det skärper sinnet. Och väcker upp sådant som slumrar långt bak i hjärnan. Kanske får man inspiration att gå tillbaka och läsa om, eller läsa sådant man missat som andra tipsar om.

Har fått en del muntliga kommentarer och Facebookinlägg också. Flera tar upp "Hundra år av ensamhet" av Gabriel García Márquez. Ja, såklart! Om jag istället skulle göra en lista med de enskilda verk av Nobelpristagare som påverkat mig mest skulle den stå i främsta ledet med sin omstörtande (för mig) magiska realism. Där finns också "Nya dikter av Heidenstam och – förstås! – "Hjärtdjur" av Hertha Müller. Vilken svindlande prosa och enastående gestaltning av vad diktatur gör med människor.

Min lista på fem Nobelpristagare var alltså: Ernest Hemingway, Tomas Tranströmer, Selma Lagerlöf, Wislawa Zsymborska och Isaac Bashevis Singer.

Här är en rad Nobelfavoriter från er läsare:

***

Jag sätter Selma och Singer bland mina fem favoriter och väljer nog "Jerusalem" och "Trollkarlen från Lublin". Är inte så mycket för modernare poesi även om jag uppskattar Tranströmer. Tar istället med Karlfeldt och lägger sedan till Pär Lagerkvist med "Barabbas" som favorit. Min femte favorit får faktiskt bli en kvinna till: Pearl Buck. Hon ansågs nog av många som lättviktig men öppnade ett fönster mot Indien och Kina, till exempel i "Kom min älskade".

Bo Linnros, Linköping

***

Att lista sina favoriter bland Nobelpristagarna är en spännande tankelek. Fem stycken kräver hård gallring. Jag är född 1932 och därmed faller de senare årens pristagare bort. Inte för att de inte skulle vara bra och läsvärda, utan helt enkelt för att min egen personlighet inte längre kan påverkas på samma sätt som i ungdomen. Här är i alla fall min lista:

1. Ernest Hemingway. Han slog verkligen ner som en bomb. Steinbeck och Faulkner några trappsteg lägre.

2. Harry Martinson slår i mina ögon ut Tranströmer klart. Martinson har en bredd som Tranströmer saknar.

3. Thomas Mann var den som för mig definierade hur en roman ska vara skriven. "Buddenbroks", "Bergtagen". Bakom Mann trängs Grass och Böll, men de når inte upp till mästaren.

4. Albert Camus var min tids store ideolog. En läsbar Sartre med handling i sina böcker.

5. Samuel Agnon får nog ingen röst, utöver min. Hans fantastiska och otroliga berättelser har lärt mig mera om mentaliteten i Israel än någon annan. Läs "I Havets Mitt"! Singer är bara en vanlig historieberättare vid en jämförelse.

Per Thorsell, Linköping

***

Som nr 1 för mig kommer Pearl Buck. Jag blev så inspirerad att jag till och med försökte linda mina fötter så de skulle förbli små och nätta! Min mormor satte stopp för det som tur var. Pearl Buck skildrade vardagslivet i Kina så väl att jag tyckte jag var där.

Selma Lagerlöf förstås, Tranströmer i en klass för sig.

Solweig Löwemo, Vadstena

***

Förutom Tranströmer är Coetzee och Müller mina Nobelfavoriter.

Med ett okomplicerat språk, utan att för den skull vara platt, beskriver Coetzee i "Pojkår" barnets vardag och tillbakablickar, med spetsvassa reflektioner av omgivningen. Liksom "Onåd" är "Pojkår" en bok som inte går att läsa utan att reagera, utan att häpna. Coetzee fångar det paradoxala i människans psyke. "Mästaren från Sankt Petersburg" tycker jag också mycket om, men då Dostojevskij är en av mina favoritförfattare, är det delvis smärtsam läsning. Jag vill inte riktigt kännas vid sidor som D, enligt Coetzze, hade. Dock mästerligt skriven!

Müller drabbar med sitt njutningsfulla språk och magsmärtan som följer handlingen i hennes böcker.

Yvonne Andersson, Lambohov

***

Varför inte dela Nobelpriset i litteratur! Och då använda litteraturens egna genrer: novell, lyrik, roman. Tre olika pristagare och tre olika genrer . Skapar fler läsare av läsvärd litteratur?

Claes Thulin, Linköping

***

Tack alla för era inlägg. Och PS: Om du faktiskt har läst alla Nobelpristagare - mejla mig gärna på asa.christoffersson@corren.se.