Folkmordet 1915-1918 på en miljon armenier brukar kallas de första av 1900-talets folkmord, fastän tyskarnas nära nog fullständiga utrotning av hererofolket, senare även namaquafolket, i dagens Namibia 1904-1907 rimligen borde nämnas först.
Det är ingen tävling men det illustrerar folkmordsbegreppets komplikationer. I dagens Turkiet förnekas det armeniska folkmordet.
Nu har Lundaprofessorn Klas-Göran Karlsson skrivit en angelägen och tankeväckande bok, den första på svenska, om det armeniska folkmordet med en titel som betonar begreppets vanskliga och politiska implikationer, "De som är skyldiga idag kan bli skyldiga imorgon". Sveriges riksdag erkände det armeniska folkmordet först 2010.
I bokens första del är Klas-Göran Karlsson mindre intresserad av själva folkmordet - som redan är rikligt dokumenterat - och mer intresserad av att skildra bakgrunden och de nödvändiga steg på vägen som sannolikt krävs för att möjliggöra folkmord.
Bokens andra del handlar om hur folkmordet format senare generationer armenier, om Turkiets halsstarriga, smått surrealistiska förnekanden och omvärldens gradvisa uppvaknande.
Det är en akademisk snarare än populärhistorisk bok. Bitvis är abstraktionsnivån hög och stilen akademiskt snårig, likväl är det en fängslande, mycket lärorik bok. Viktig.
Klas-Göran Karlsson tecknar en nyanserad, skarp och komplex bild av folkmordets för- och efterhistoria. Liksom nazisternas judiska förintelse har det armeniska folkmordet en lång, snårig och ingalunda rak förhistoria som faktiskt inte entydigt leder mot en förintelse.
Så ville Hitler tidigt göra det tusenåriga riket judefritt, men genom deportation. Gaskammare byggdes inte när Hitler tog makten utan nästan tio år senare, mitt under andra världskriget. Också det armeniska folkmordet hade sin vindlande, rasistiska förhistoria, innan de så kallade ungturkarna beordrade brutala massdeportationer och senare ett besinningslöst mördande.
Det är obegripligt att Turkiet snart ett sekel senare förnekar fakta. Ja, att ens nämna det armeniska folkmordet är faktiskt straffbart! Yttrandefrihet är ingen turkisk konfekt.
Vill - kan - EU någonsin ha en sådan medlem?