Var ska man börja? Jag har läst en del förhandsrecensioner och uppsnack av ”Vita kränkta män” och de flesta talar om ”skrattfest”. Jag skrattar inte.
Med sitt ursprung i en facebookgrupp med samma namn är ”Vita kränkta män” någon form av best of-samling. En hel drös helt uppåt väggarna-uttalanden från rasister och män (för det är mest män) som anser att det pågår någon form av feministmarxistiskanarkabög-konspiration i samhället. Boken listar urklipp från sin egen facebookgrupp, twitter och blogginlägg där tonen är hätsk, aggressiv och oftast obehaglig. Jag får efter ett par sidor svårt att fortsätta då irritationen inom mig bara växer. Jag ser inget underhållande överhuvudtaget. Jag skrattar inte ens till. Internet, där dessa åsikter yttras, framstår som min gamla högstadieskola en riktigt jävla dålig dag. Så, på så vis, är det bra att ”Vita kränkta män” finns. Åtminstone som facebookgrupp. Lyft fram åsikterna, sätt ljus på dem och analysera argumenten. Men som bok vet jag inte… Att bara sitta och läsa urklippen i sig ger mig inte så mycket. Jag kan liksom inte interagera med dem som på nätet och då försvinner hela poängen. Det blir i stället lösryckt och förvirrande.