SPÄNNINGSROMAN
Johan Theorin
Rörgast
W & W förlag
Efter ett litterärt snedsprång på fastlandet är Johan Theorin tillbaka på Öland med den fjärde romanen om den gamle skutskepparen Gerlof Davidsson. För sista gången säger baksidestexten.
På södra Öland härskar familjen Kloss, en klan som äger en stor sommaranläggning; Ölandic Resort. Det är en familj med inte alldeles rent mjöl i påsen. Framgången vilar på en historisk bräcklig grund. Och denna sommar, strax innan millennieskiftet, ska denna historia hinna ifatt dem alla då en åldrande man återvänder till Öland; Aron. En gång som ung lämnade han ön med sin styvpappa i tron att färden skulle gå till Amerika. Men styvpappan var kommunist och förde honom till Sovjetunionen samtidigt som de stora paranoida utrensningarna tog sin början där. För den unge Aron får detta förödande konsekvenser. Men den som blir hemvändaren är också överlevaren. En dag står han åter på öländsk mark till klanen Kloss fasa.
Gerlof själv har flyttat till sin stuga från sjukhemmet som han gör varje sommar. En natt tar han emot Kent Kloss brorson som har något ohyggligt att berätta. Gerlof är den ende som tror på honom.
Som så ofta i Johan Theorins romaner rör sig berättelsen kring det förgångna och det spöklika. Hur kom det sig att Gerlof i sin ungdom hörde knackningar från kistan då stamfadern Edvard Kloss gravsattes? Och finns det verkligen en gast under det gravrör som ligger på sommarnöjets område? Trots närheten till det övernaturliga låter Johan Theorin oss förstå att det snarare är vi som hemsöker vår egen historia än tvärtom. Om det är några vi ska frukta så är det oss själva. De frågor Gerlof ställs inför har sin lösning i det som varit. Kanske är berättelsen som allra mest storslagen när vi får följa Arons öde i Sovjetunionen.
Johan Theorin gör ett gott hantverk med sin fjärde berättelse från Öland. Helt i klass med "Skumtimmen" som inledde sviten. Skräcken, det övernaturliga, personporträtten och de sagolika miljöbeskrivningarna gör boken till en njutning att läsa. Det finns en värme i Johan Theorins berättarröst som aldrig försvinner, hur ohyggliga händelser som än tar sin plats. Som få författare lever han med sina gestalter, ger dem djup och äkthet. Några går under, andra upprättas. Och Gerlof räddas av en kantrande vind från att för alltid försvinna i det Östersjön som varit hans arbete och hem.