Jesper Waldersten: Kent Waldersten: lägg er inte i!

Om du vill läsa om Kent, blir du besviken om du köper den nya boken om bandet. Men konstnären Walderstens mjuka linjer imponerar, skriver Fredrik Kylberg.

Foto: Pressbild

Kultur och Nöje2012-05-05 09:43

Det är en avundsvärd position rockbandet Kent har nått. Oberoende och avgudade gör de vad de vill, på sina villkor. De behöver inte leka med andra artister på tv för att nå ut. De kan tacka nej till Skavlan när de inte får spela hela "999", de kan nobba alla intervjuer, de kan sätta sitt namn på ett vin, le åt kritiken och fortsätta spela för en publik som respekterar dem just därför: för att de går sin egen väg.

Jesper Waldersten är i en helt annan position.

Han tecknar, målar, skriver, fotograferar och skulpterar - men måste som alla bildkonstnärer hela tiden slåss för att nå ut till en publik. Tidigare har han gjort illustrationer i Dagens Nyheter. Nyligen ställde han ut grafik ackompanjerad av musik som Kent-basisten Martin Sköld komponerat. Och i höstas fick han följa med Kent till Frankrike när de skulle spela in sitt tionde album.

Resultatet är en stor, blytung och vackert formgiven bok som ska handla om Kent - men mest för tankarna till Depeche Mode.

Walderstens svartvita, milt humoristiska fotografier av Sveriges största rockband är nästan löjligt lika Anton Corbijns porträtt av världens största syntband, och de slarvigt målade bokstäverna på omslaget imiterar Depeche Modes skivomslag som Corbijns formgivit.

När jag väl kommit förbi första intrycket framträder dock Walderstens egna bilder med en imponerande bredd.

Små precisa teckningar, porträtt i olja som inte liknar någon i bandet, pappersdockor, träbitar, maskinskrivna texter med vag anknytning till Joakim Bergs lyrik. Mångsidigheten och Walderstens mjuka linjer imponerar, men kopplingen till Kents musik är vag, bortsett från lite egyptiska saker apropå "Isis & Bast".

Jag tänker på hur tråkigt jag hade när jag hängde i mina kompisars replokal medan de spelade, på mina egna försök att fånga musik i teckningar och hur jag till slut startade ett band i stället.

Några fotografier av Jocke Bergs texter, fulla av överstrykningar och ändringar, kräver detaljstudium, annars är det en bok man snart bläddrat igenom.

För Waldersten måste det här projektet vara guld värt. För Kent bygger det vidare på den ogenomträngliga fasaden. För dem som köper i boken i hopp om att den ska handla om deras favoritband riskerar den att bli en besvikelse.

De får sätta sitt hopp till Linköpingsbördige journalisten Jan Gradvall. Han meddelade visserligen i höstas att han lade ned arbetet med sin Kent-bok, men nätbutikerna annonserar att den ska finnas till salu i juli.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!