Olle Schmidt är både vanlig och ovanlig i sitt konstnärskap. Han arbetar inom den föreställande genren, kan verka tämligen trivial i såväl motivval som utförande.
Men det finns en kompletterande och komplicerande dimension, som skiljer ut honom. Det handlar inte endast om personligt bildspråk eller nyskapande teknik. Trots tillvaron i verklighetens landskap skickar han ständigt nya signaler om annorlunda upplevelser, så att betraktaren aldrig törs känna sig riktigt hemma någonstans. I landskapsmåleriet håller han sig gärna kvar i den berättande traditionen med historiska tillbakablickar, skrönor och sägner, även om variationerna är många och anknytningen till nutid alltid finns med.
Medutställande Claes Fahlgren är ett klart tryggare sällskap med lättidentifierade personer och objekt. Schmidt var en av hans lärare på Lunnevad, och nu undervisar han själv där.
Schmidt har jag mött flera gånger tidigare. Alltid väntar överraskningar. Hans gedigna utbildningsbakgrund har skapat en bred bas för ett måleri, vars gränser ständigt vidgas.
Betraktaren förleds lätt att avfärda konstnären som en vanlig "gåramålare" av gammal god tradition. Men så enkelt blir man inte färdig med denna betydligt mer sammansatte personlighet, vars uttrycksmedel bara blir allt mer sofistikerade med åren. Olle Schmidt vågar alltid gå vidare, inte bara analytiskt utan också rent utförandemässigt, så att han utvinner nya effekter i penseldragen, hittar oförmodade lösningar som räddar motivkretsen från insnävning.