Sedan 2009 har Östgötateatern tappat 4 miljoner, eftersom anslagen ligger kvar medan konstnaderna (inte minst för pensioner) ökar.
Med ytterligare till exempel 600 000 vardera från Linköpings och Norrköpings kommuner och 800 000 från landstinget, kan det funka, sa Celander när jag ringde honom i går. "Inga stora pengar egentligen", menade han.
Men många slåss om dem.
Norrköpings Symfoniorkester, länsmuseet, Vadstena-Akademien, Östgötamusiken... Och dessutom bankar de fria kulturutövarna på porten och vill ha större del av kulturkakan, i detta institutionstunga län.
Östgötateatern är länets största kulturinstitution med 99 anställda och en budget på nära 100 miljoner kronor.
Extra ironiskt är det förstås att teatern det här spelåret har kommit igen, efter den mer än lovligt klena säsongen 2011-2012.
Det här spelåret är det annorlunda, törs jag säga när en uppsättning återstår före sommaren. Det var ju också det Johan Celander utlovade då vi debatterade saken i Corren i våras.
Var själv på "Familjen Addams" i torsdags kväll och hade trevligt på en fullsatt teater. Levande musik, nycirkus, smart manus, lite pyroteknik, många bra skådespelare och fina sånginsatser. Ok, inte så angeläget, men härligt.
Musikal är ju musikal.
Och där är Östgötateatern som bäst.
Men spelade de inte mer musikal förr?
Jo, låt oss backa till 2008. Då kom förra sparhugget, om ni minns. Tio tjänster drogs ner. Det Celander gjorde den gången var att minska uppsättningarna från fem till fyra per spelår. Och att dra ner musikalerna från en om året till en vartannat år.
Här kommer paradoxen.
Musikal är populärt. "Familjen Addams" kommer säkert att sälja ut Stora teatern i Linköping resten av våren.
Men musikal är också dyrt. Det är orkester och många inblandade. Stora satsningar.
Johan Celander räknar upp teaterns verksamhetsgrenar:
* Ung scen Öst, hyllad barn- och ungdomsteater. "Finns inte på kartan att dra ner", säger han.
* Bred dramatisk repertoar. Drogs alltså ner förra gången.
* Turnera i länet. Ofta önskat av huvudmännen.
* Musikal vartannat år. Kan möjligen dras ner till vart tredje kanske... funderar Celander. "Då kan vi behålla kunskapen".
Ja, hur vill vi ha det?
Ska vi ha fulla segel på Sveriges största regionteater och därmed något ökade anslag? Ska de tvingas spara och gneta och dra ner mer på musikalerna? Eller ska de ta fram yxan och hugga ordentligt?
Ett plus för teatern är förstås att den fortsätter att dra storpublik, inte minst i Linköping. För mig känns det också som en kvalitetsfråga. Kan teatern fortsätta att utveckla angelägenhetsgraden, då är jag beredd att hosta upp pengarna.
Skriv gärna!
Ska Östgötateatern ha mer pengar, eller ska andra få mer?
Mejla gärna inlägg till asa.christoffersson@corren.se. Max 2 500 tkn.