För två år sedan var debatten het om ordet hen, bland annat i den här språkspalten. Då och då har spridda synpunkter återkommit i insändare och brev till redaktionen, men på det hela taget är tonläget lugnare. Hur har det då gått, kan man fråga sig. Många spekulerade i ordet hens framtidsutsikter.
Flera personer har undersökt detta.
Språktidningen har tagit reda på hur hen har etablerats i svenska dagstidningar under senare år. Visserligen är det fortfarande förhållandevis ovanligt, konstaterar man, men utvecklingen visar en kraftigt ökad användning av hen i tidningarna. Tidigare gick det ungefär trettontusen han och hon på varje hen, nu är siffran nere i trehundra. Det kan vara det mest dramatiska som hänt svenska pronomen på fyrahundra år, skriver Anders Svensson, redaktör på Språktidningen.
Andra undersökningar med ett bredare texturval kommer fram till ett likartat resultat, att hen har blivit etablerat men på en ganska låg nivå.
Som man kunde misstänka verkar det vara den praktiska funktionen som lockar med hen, det vill säga skribenten använder det för att undvika klumpigheter som "han eller hon" eller andra varianter på könsneutrala formuleringar. Många ser nog hen som ett smidigt sätt att komma runt ett språkligt problem, utan att lägga så speciellt mycket värderingar i det hela.
Att en specifik och identifierad person omtalas som hen är däremot ovanligt. Och det är framför allt denna senare användning som har väckt de hetaste känslorna.