Artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna lyder att var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Om denna artikel handlar "Är religion en mänsklig rättighet?" av Hans Ingvar Roth som är professor i pedagogik och docent i etik. Roth ifrågasätter knappast att religionsfrihet borde vara en del av "den mänskliga rättighetsfamiljen" som skyddar människors inneboende värdighet. Roths ideal är dock ett torg där religionsfrihet råder och där troende utövar sin religion utan allvarliga hinder. På torget är de offentliga aktiviteterna synliga medan privata religiösa aktiviteter inte utsätts för samma slags insyn.
Vissa kapitel i den ytterst läsvärda boken är övervägande sakliga och informativa medan andra är synnerligen aktuella och innehåller intressanta exempel. Jag finner kapitlen om kritiken av religionsfriheten och gränsdragningar där Roth på et nyanserat sätt tar upp slöjdebatten mest fängslande.
En brinnande fråga är om religionsfrihet kan komma i konflikt med andra grundläggande rättigheter. Vi bevittnar inte sällan flera fall av religiöst inspirerat våld, även i Sverige, och den iranska teokratin helt åsidosätter mänskliga rättigheter. En helhetsbedömning av religionens värde ska enligt Roth dock inte enbart fokusera på de negativa exemplen. Religionen har till exempel inspirerat människorätt- och demokratiseringsarbete och ifrågasatt apartheid i Sydafrika, rassegregeringen i USA och det politiska förtrycket i Polen.
Frågan är dock om inte Roth här gör det för lätt för sig. Kan det inte finnas fler konflikter mellan religionsfrihet och andra rättigheter? Vad Roth inte diskuterar är den liberala uppfattningen att privata religiösa uppfattningar inte ska ligga till grund för offentliga beslut. Detta är dock vad enligt kritiker sker i USA:s biståndspolitik när det gäller kvinnors reproduktiva hälsa. Politiker "står på Guds sida" beroende på om presidenten är republikansk eller demokratisk. En högerkristen världsbild skulle förhindra att kvinnors rättigheter värnas.
Jag saknar ett perspektiv för att förstå sådana konflikter i Roths förvisso lärda bok. Hur kan vi se på förhållandet mellan offentligt och privat när vi "på torget" ska värna grundläggande rättigheter oavsett vilken privata livsåskådning och religion vi har? Kanske ska den dyrbara religionsfriheten praktiseras med varsamhet?