"There was never just one" är den enkla förklaringen till denna films existens. Så klart. Lika lite som 007 är ensam på MI6 visar det sig att Jason Bourne inte är det enda CIA-tillverkade hemliga vapnet. Faktum är att Treadstone (minns ni, programmet som skapade honom till en slags övermänniska och sedan gjorde allt för att bli av med honom) inte heller var det enda i sitt slag. Programmet Outcome har skapat ett nytt gäng agenter, version 2.0, förbättrade tack vare olika piller som mixtrar med genetiken. Men som vanligt är det tjall på linjen hos CIA.
Programmet måste stängas ned. Riktigt varför fattar man aldrig. Men efter en lång, rätt seg och inte ett dugg klargörande inledning växer sakta en ganska spännande historia fram - i alla fall i enstaka ögonblick.
Det behövs nämligen bara en blick på Edward Nortons superonda byråkrat för att förstå exakt hur obehagligt det där nedstängandet kommer att bli.
Och det är här Jeremy Renners agent Aaron Cross dyker upp och blir en irriterande nagel i ögat på den mäktiga organisationen, eftersom han vägrar att dö.
I stället gör han allt för att få fatt i de gröna och blå piller han måste äta med jämna mellanrum för att klara sitt högintensiva liv. Med sig tar han forskaren Marta Shearing (Rachel Weisz).
Samtidigt som hans drama pågår berättas också om den fortfarande försvunne Jason Bourne. Fotografier på Matt Damon visas då och då och det finns en bihistoria om gamla Pamela Landy (Joan Allen), för att vi ska minnas vilken filmserie det egentligen är vi tittar på.
På många sätt känns detta som en obeslutsam kompromiss mellan att fortsätta att berätta om Jason Bourne och skapa en ny historia. Jeremy Renner gör ett bra jobb, han brottas med vargar och kämpar på med sitt pillertrillande på ett väldigt övertygande vis. Rachel Weisz som vetenskaplig sidekick är också kul att se på. Men i slutändan känns "The Bourne legacy" mest som ett girigt försök att snylta på Bourne-varumärket och hålla igång den här serien till Matt Damon bestämmer sig för att komma tillbaka till den. Frågan är om publiken gör det.(TT Spektra)