Han tycker att man i det här fallet missar samhörigheten mellan barn och föräldrar utan ett s också på ordet föräldrar.
Det handlar om vad man kan kalla gruppgenitiv. Ett annat exempel är en fras som "Kalle och Lisas barn". Menar man då att barnen är både Kalles och Lisas, eller bara Lisas, och att man därmed talar om dels Kalle, dels barnen? Tolkningen är inte uppenbar. I det senare fallet kan man skriva "Lisas barn och Kalle". Väljer man "Kalles och Lisas barn" finns också möjlighet att tolka på olika sätt. Man kan tänka sig att det är parets gemensamma barn, men det skulle också kunna handla om dels Kalles barn, dels Lisas barn.
Noterbart är att i talspråket anger uttalet ofta hur det hänger ihop.
Men i skrift är det alltså knepigt ibland. Avgörande är i vilken grad Kalle och Lisa uppfattas som en enhet. Formuleringen "Sjöwall och Wahlöös bok 'Roseanna'" innebär inga problem, eftersom den syftar på ett väl etablerat författarpar som tydligt hör samman i en helhet.
Det inledande exemplet tycker jag är ett gränsfall, där ingendera lösningen förefaller självklar. Genitiv-s på också "föräldrar" öppnar möjligen för en lite annan tolkning, nämligen att behoven inte är desamma för föräldrar respektive barn. Textens nuvarande formulering skulle i så fall mer peka i riktning mot gemensamma behov för föräldrar och barn.