Margo träffar en nästan osannolikt het kille på en jobbresa. Gnistorna slår, kemin är omedelbar och han visar sig vara en ny granne. Tyvärr är hon redan gift med en schysst kille som hon har kul med. Eller? Spelar de bara sina roller på rutin? Under en dallrande sommar får Margo brottas med sin lusta och sitt samvete när gräset lyser så frestande grönt på andra sidan gatan.
Det ligger passion i luften i "Take this waltz" och det är inte alls oangenämt att se på.
Regissören Sarah Polley iscensätter mycket skickligt plågsamma scener där en inledande till synes innerlig smekning utmynnar i tomhet och där frasen "I love you" används enbart för att fylla ut pinsam tystnad.
Sarah Silverman piggar upp som alkoholiserad svägerska och framförallt lyckas Seth Rogen göra en helt ok insats som en, för en gångs skull, nedtonad äkta make med fäbless för kycklingrecept.
Även om detta inte är Michelle Williams bästa stund i karriären så är det aldrig bortkastat att se henne.
Men precis som sin huvudkaraktär så förmår filmen inte heller känna riktigt på djupet. Det är inte helt rättvist men det ligger ändå nära till hands att jämföra med den mer gripande "Blue valentine", där Michelle Williams rollfigur också är på väg att bryta upp ett förhållande. Och då tappar man snabbt tålamodet med "Take this waltz".
Speciellt när Michelle Williams ska vara sådär jobbigt indie-komplicerad och beställa mjölk på flygplanet och killen hon åtrår är en oförlöst konstnär. Sarah Polley går lite vilse i en manierat hipp urban livsstilsdjungel, men lyckas på det stora hela ge ett fint porträtt av en inte helt sympatisk ung kvinna som försöker hitta rätt.
Som en av de gamla tanterna i simhallens duschrum påpekar, "allt nytt blir gammalt till slut". Och det är väl filmens budskap, när det inte går att få kickar från andra människor får man börja vända sig inåt. Kanske ta en vals med sig själv och se vad man hittar. (TT Spektra)