Förintelsen: 7 tips för unga

Förintelsens minnesdag blir viktigare och viktigare i takt med att vittnena går ur tiden. Så hur för vi deras berättelser vidare? Här är sju tips för unga läsare och tittare.

Foto:

Kultur och Nöje2013-01-26 06:25
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När vi stod i gaskammaren i Auschwitz min son och jag, på det råa betonggolvet, under det låga taket med "duscharna" där Zyklon B sprutades in, när vi stod där med de stora, tunga brännugnarna gapande i rummet intill, då gungade golvet under mig. Verkligen gungade.

Jag mindes hur det kändes att hålla honom och hans syster i famnen när de var små, deras varma små kroppar.

Här i gaskammaren kunde mammor med barn i famnen leva i upp till tio minuter, en kvart innan gasen tog dem. Tänk er skriken som rev sönder himlen. Tänk er. Kommendantens villa med den trevliga trädgården syntes bara en bit bort.

Jag har fortfarande svårt att berätta om besöket i gaskammaren utan att börja gråta, fast det är sex år sedan.

Det finns senare folkmord, säger människor ibland, Rwanda och Srebrenica, och ja, tyvärr, det är den tragiska sanningen.

Men Förintelsen med dess effektiva industrimördande får ändå inte glömmas. Aldrig.

Kulturen och populärkulturen kan hjälpa till att hålla minnet levande. Här har jag satt ihop en lista med verk som jag tror passar unga människor, observera inte barn, utan 15-åringar och uppåt. Lättillgängliga, starka berättelser ur det enorma utbudet.

***

Filmer

"Schindler´s list". Förstås. Hyrde den i torsdags. Satt som paralyserad i över tre timmar. Steven Spielbergs drama från 1993 håller än, den fick kritik för hollywoodisering på sin tid. Strunta i det. Den berör. Och den berättar om helvetet, konkret och rått.

"Pojken i randig pyjamas", en fruktansvärt bra liten pärla från 2008, mindre i format (1 timme och 30 minuter) och tonläge. Här är en tysk familj i centrum, pappan blir lägerkommendant och vi följer den åttaårige sonen. Lika gastkramande som "Schindler´s list", men mindre uttalat blodig. Gaskammarscener i båda filmerna – då kunde jag nästan inte titta. Just så ser det ut i Auschwitz. Just så måste det ha varit.

"Sarahs nyckel", fransk film från 2011 som sågades av flera kritiker med ord som "elände i överflöd" och "förmedlar banaliteter". Kan så vara, men historien om de judiska syskonen och Vichyregimens räd mot inhemska judar 1942 griper tag ändå, var så säker.

Fler filmer: "Livet är underbart", tv-serien "Förintelsen" som finns på dvd, "Sophies val" och "Godafton herr Wallenberg".

***

Böcker

Anne Franks dagbok. Förstås. Jag tror att alla unga människor grips av denna autentiska dagbok från ett gömsle i Holland 1942–1944.

"Mannen utan öde" av Nobelpristagaren Imre Kertész. Ett mästerverk. Oväntat lättläst, om man råkar dras med fördomar mot "fin-litteratur".

"A-6171, ett judiskt levnadsöde" av Ferenc Göndör. Inte stor litteratur kanske, men en fantastisk liten bok i sin enkelhet. Ferenc Göndör var en av dessa modiga överlevande som reste runt i skolorna och berättade. Jag har ett signerat ex från 1985, en av alla gånger han besökte Linköping. 1995 fick han Tage Danielsson-priset. Han dog 2010, 81 år gammal.

Fler böcker: Vibeke Olssons "Monlfri bombnatt" och Annika Thors "En ö i havet".

***

Sajt

www.auschwitz.org. Auschwitz-Birkenau är numera museum och världsarv. Gå in på hemsidan och klicka på photo gallery, där finns gaskammaren, ugnarna, den ökända järnvägsporten, som man ser i många filmer. Om ni har möjlighet, res dit. Lågprisflyg med Ryan air och Wizzair går till Krakow och Katowice (båda ligger nära) från Skavsta.

Man drar sig, jag vet, men resan dit är en av de viktigaste i mitt liv.