Jag sitter och stirrar rakt fram i den platta skärmen.
I öronen ljuder sista versen av "Where do my bluebird fly" ut.
Jag har lyssnat på den fantastiska låten av The Tallest Man On Earth många, många gånger i mitt liv. Men aldrig tidigare tagit in orden från Kristian Matson så intensivt.
Dalmasen Matson fick avsluta en podcast med ”Värvet” som gjordes i våras. Gästen, som valde balladen av The Tallest Man On Earth som avslutning, hette också Kristian och kom från Dalarna. Han hette Kristian Gidlund och hann inte fylla 30 år.
Natten mot onsdag blev det känt att Kristian Gidlund förlorat sin kamp mot en elakartad cancer. Min chef Åsa frågade om jag ville kommentera förlusten av journalisten, författaren och musikern från Borlänge.
Jag avböjde. Anledningen var enkel. Jag hade inget förhållande till honom mer än en egen recension av Sugarplum Fairys, där Kristian Gidlund spelade trummor, spelning på Nykvarnsfestivalen i Linköping 2006.
Jag hade aldrig besökt hans blogg ”I kroppen min”, som också blev bok (och kommer att bli ytterligare en), jag missade sommarprogrammet i juni och enbart skummat nyheterna om hans svåra kamp mot sjukdomen.
Om Åsa frågat mig 36 timmar senare hade jag svarat annorlunda.
Det är där jag sitter nu och stirrar in i skärmen. I timmar har jag lyssnat och läst. Lyssnat på Kristians sommarprogram, på det långa samtalet med Kristoffer Triumf i ”Värvet”. Läst majoriteten av inläggen i hans blogg. Det kan ses ytligt, men mitt hjärta har vänts ut och in. Jag är helt tagen.
Det är en surrealistisk upplevelse att ta del av en så stark, klok, varm och smart ung man som inte finns längre. Surrealistiskt och otroligt ledsamt.
Samtidigt omedelbart stärkande.
När jag hör Kristian Gidlunds lugna stämma utstråla livsglädje in i det sista blir simpla vardagsbeskymmer så små, så små.
Hur jag skulle kommenterat Kristian bortgång?
Med ett stort, ödmjukt tack. Och en önskan om att han får träffa sin favorit Tove Jansson någonstans, någon gång.
När sorgen lagt sig finns det en ny helg att glädjas över. Här följer tre tips.
1. Höstpremiär hos Klubb Din Mamma! Nordpolen på scen i kväll på Nationernas Hus.
2. Linköpings kulturfestival City art Link på lördag. Gustav Udd på Passagen lab och nya kulturhuset Framtiden är väl värda besök.
3. LHC-Frölunda, Cloetta center. Lördag och kvällsmatch – då är stämningen som bäst.