Torrnålarna från Österåker
Konstgalleri Vättern, Motala
Pågår till 1/3
Här bjuds konstpubliken på rena smörgåsbordet med rätter för snart sagt alla smaker. Torrnålarna från Österåker utgör nämligen en minst av allt homogen konstnärskrets och har en något komplicerad bakgrundshistoria. Men gruppen som bildades 1998 lever och frodas, träffas allt som oftast och ställer ut i olika delar av landet. Efter besöket i Motala drar man vidare till Umeå och sedan Uppsala. På Länsmansgården har medlemmarna haft tillgång till en kollektiv verkstad, och man arbetar gärna med gemensamt tema.
Som namnet Torrnålarna antyder dominerar grafiken, men här ges också utrymme för målare, som exempelvis makarna Aino Myllykangas och Jussi Taipaleenmäki samt Jacqueline Brogren, vilka här bidrar med utmärkta och signifikativa verk i landskapsgenren.
I övrigt är varierade grafiska metoder representerade, utöver torrnålsgravyrer också litografier, collografier och etsningar samt screentryck plus tuschteckning.
Det skulle föra alldeles för långt att kommentera alla verk av de tio utställarna. Dock stannar en del kvar i minnet, exempelvis Åsa Gavler Lindblom, vars collografier direkt fångar intresset. Hon arbetar också gärna med textilier. Motivmässigt har hon en gemensam nämnare, och den berör alla, nämligen livet, den mänskliga tillvaron på gott och ont. Själv säger hon sig vilja skildra möten i inte bara yttre bemärkelse utan de kanske ännu viktigare kontakterna och kontroverserna inom egna livet. Det är genialt gestaltat i variationerna på titeln "Intrång".
En annan kvinna som direkt appellerar till betraktarens upplevelser av rörligt, för att inte säga rörigt känsloliv är Synnöve Lambertz, också hon med textilkonst som komplement i verksamheten. Hon har ingen egentlig utbildning men väl ärftlig konstnärsbakgrund. Utöver grafik arbetar hon även med måleri, torra pasteller och olja.
Här fastnar jag för ett par screentryck med titeln "Hallå där", ett humoristiskt och inte så lite utmanande kroppsspråk som svar på den polisiära kommandotonen.
Omöjlig att gå förbi är också tyskfödde Heiner P Norberg som efter konst- och arkitektutbildning kom till Sverige 1970 och arbetade parallellt inom båda disciplinerna. I dag handlar det uteslutande om bildkonst, främst akvarell och etsning, även om det kan bli en och annan skulptur mellan varven. Det finns mycken poesi i hans etsningar, bland annat med motiv från en venetiansk karneval.
Ewe Olsson