Till exempel: "Rubriken skall i koncentrerad form meddela det viktigaste av den följande artikelns innehåll.” Och: "En rubrik skall vara koncentrerad – men den skall också, och framför allt, vara kristallklar." Till rubriksättarens utmaningar hör att hitta en formulering som uppfyller det dubbla syftet att dels berätta något, dels locka till vidare läsning.
Tyvärr finns det anledning till viss oro vad gäller rubrikerna i svenska tidningar, konstaterar Rosemarie Holmström i senaste numret av Språktidningen. Hon har under många år studerat rubriker och noterar en ganska dramatisk förändring på senare tid. Klassiska rubrikdygder som enkelhet, raka formuleringar och aktiva verb får alltför ofta stå tillbaka för ett livlöst, passivt språk. Tråkigt, helt enkelt. Föga lockande till vidare läsning.
Det är naturligtvis illa för en bransch som har nog med bekymmer ändå. Holmström funderar på om journalisters hårdare arbetsvillkor spelar in, eller kanske en mer formstyrd tidningsproduktion. Eller finns förklaringen hos journalistutbildningarna?
Anton Karlgren hade uppfattningen att också den läsare som läser endast rubrikerna ska ha ett utbyte av tidningen. I dag tänker man ofta annorlunda, i synnerhet på tidningarnas nätversioner. Där undanhåller man ofta den viktiga informationen, för att locka in till själva artikeln. Den finns ju inte på samma sätt i direkt anslutning till rubriken.
Med detta tar Språkspalten semester och önskar alla läsare en skön sommar!