Med den här separatutställningen inleder Lars Wåtz sin konstnärsbana på allvar. Alkas oömma lokal passar fint till debuten som innehåller både kraftfullt och resolut utförda målningar, men även mer lyriskt berättande. Även några skulpturer visas, till exempel en klassisk båtform som förälskat sig i stjärnhimlen så pass att den kommit att likna den.
"Tors hammare" är en särskilt lyckad målning, som åskådliggör ett tungt åskväder med åtföljande slagregn. Luftrummet och den underliggande sjön får utgöra skådeplats för ett piskande väderraseri.
Några mindre, kvadratiska målningar föreställer slättlandskap. Genren har företrädare som Hans Hermansson och Bertil Almlöf. I det här fallet är dock infallsvinkeln något annorlunda. Bilderna kan uppfattas som om man tittar ut över ett landskap från ett hastighetståg.
Två större dukar är sprejade med svart färg. Någon typ av schablon har använts för att få fram ett mönster. Resultatet har blivit ett dansande, virvlande crescendo, kanske av toner, kanske av datavärldens ettor och nollor. De här kompositionerna har ett lite egendomligt, "poröst" djup. Det ska bli intressant att följa denne mogne mans fortsatta kamp med färger och former.