Elin Redin: målningar
Vadstena konstgalleri
Pågår till 24/8
Människor och miljöer, djur och arkitektur; fältet vidgas alltmer för Elin Redin, som i den här utställningen imponerar genom nya landvinningar i främst komposition och färgbehandling. Visst finns självbespeglingen kvar, men narcissismen verkar övervunnen och det introverta draget förtonar snart i fjärran.
Ändå är det just i måleriet med henne själv som modell, i en attityd som pendlar mellan utmaning och oskuld, som jag hittar konstnärens själ och därmed nycklar till övriga motiv. Den för psykologisk trovärdighet nödvändiga fördjupningen börjar märkas, om än bara via antydningar.
Men utvecklingen är påtaglig, när hon vågar sig in på nya vägar genom irrationella inslag och en minst sagt obstinat kolorit. Lägg därtill de så exakt inprickade "utsmyckningsdetaljerna", från minimala spetsdukar till mindre originella stämpelavtryck som förstärker den visuella upplevelsen.
Beträffande kompositionen är handlaget fastare än någonsin, och hon utför sina balansakter på ett fullkomligt suveränt sätt. Exempelvis i aktstudier som kontrasterar mot en schackrutig fond. Genialt!
Utställningen präglas av en påtaglig fräschör. Det kan förklaras av att Elin Redin hellre ger sig ut med skissblocket än sitter hemma i ateljén och klämmer tuber.
Flyhänt hanterar hon pennan och med få streck fångar hon både människor och miljöer. För även om figurmåleriet dominerar, både kvantitativt och kvalitativt, så finns här flera landskap men även djurteckningar av hönsfåglar, katter.
Hon tecknar och målar med samma energiladdade manér, i olja och akryl eller akvarell och tvekar inte att föra in främmande föremål som knorr och komplettering. Och ett par monumentala dukar i kapellsalens kor har motiv hämtade från Bangkok, ett exotiskt inslag i en genre som måste kännas rätt främmande, inte bara miljömässigt.