Bildvävarna har en motivrelaterad tyngd, som uppstår ur de vackra, mättade färgerna och det koncisa formspråket. Huvudsakligen handlar det om ett fritt komponerande, men med attribut och former som härrör från naturen. Fåglars konturer mot en kvällshimmel, trädstammars förhållande till bakomliggande gläntor, grenverkens karakteristiska utbredning etcetera, är återkommande inslag.
Bland de mest tilltalande verken är de som berättar om en frodig grönskas ruvande på egna hemligheter och strävan efter att växa till sig. Dit hör exempelvis en bild av en trädsamling som utan tvekan förunnats en perfekt dosering av vatten och ljus.
Samtliga vävar är avgjort meditativa, behärskas av ett lugn som om tiden stannat mitt under gynnsamma betingelser.
Glasskulpturerna är producerade i konstnärens egen hytta. Det rör sig om sköna konstföremål med självklarhet och generös pondus. Färgsättningen är genomgående av ett slag som drar blicken till sig. Men det visas även några objekt i klarglas.
De intressantaste skulpturerna utgörs av ett slags tumstjocka rutor, stiligt monterade på svarta hållare. I rutorna, som är som sågade ur is, har med varandra besläktade former lagts in, så att ett tätt mönster bildats. Formernas karaktär gör att man kan associera till ädelstenar, frukter, blomblad och liknande. Varje enhet är läckert dekorativ, förfärdigad med egenskaper som krävs för att framställa tilltalande glaskonst.
SIEVERT SJÖBERG