Dick Harrison: En medeltida storstad

När historiker ska beskriva en process har ofta kungariket fått vara en given och i mitt tycke alltför sällan diskuterad ram för undersökningen. På senare år har dock situationen förändrats alltmer, och en ny typ av historia - ofta kallad mikrohistoria - har börjat växa fram.

Genom att fokusera på en specifik plats eller företeelse kan man studera inte bara det särskilda, utan också få syn på större sammanhang som annars hade förblivit osynliga. Dick Harrison, professor i historia i Lund och tidigare verksam i Linköping, har i sin senaste bok använt sig av just det här greppet. Hans bok handlar om Söderköpings medeltid, men med staden som titthål till historien kommer man åt någonting mer.

Harrison visar hur dagens småstad en gång var en av landets viktigaste städer och hur Söderköping hade en nyckelposition i det Sverige som höll på att växa fram.

Söderköpings äldsta historia är mycket vag. De få spår som funnits har varit kända sedan tidigare har visserligen kompletterats av nya, någonting som Harrison visar, och en byliknande bosättning fanns på platsen senast på 1000-talet.

Ofta är det fjärrvärme som har gett upphov till grävningarna och de har därför inte kunnat göras systematiskt inom stadsområdet, utan bara just där sådan exploatering förekommit.

Under 1200-talet tog Söderköping ett rejält steg framåt och blev Östergötlands och kanske hela ostkustens viktigaste stad. Där grundades ett franciskanerkonvent, där fanns omsorgsinrättningar i form av ett hospital och senare även helgeandshus, och staden hyste flera stora kyrkor, bland annat Sankt Laurentii och Drothem.

Liksom andra medeltida städer var den relativt liten, med en befolkning på mellan 1 000 och 2 000 personer, men samtidigt visar Harrison hur staden med största sannolikhet hindrades från att expandera mer än så. Kanske ansåg de styrande att platsen inte kunde försvaras om fler människor bosatte sig där. På 1500-talet förlorade Söderköping sin ledande ställning när hamnen inte längre var segelbar, och stadens position ersattes av Norrköping.

Harrisons främsta insats med boken om Söderköping är att han tillgängliggör och visar på de många arkeologiska fynd som har gjorts de senaste decennierna. Och genom att koppla ihop dessa med traditionella källor har han lyckats ge färg och liv åt den annars ofta dunkla medeltiden.