Nytänd målarlust och vital rörelseenergi kan man tydligt se i Lars Hoffstens nya utställning. Stafetten på museet är fylld av målningar som det svänger om. Jazzrytmer och magiska dervish-dansare likväl som nyprimitivistiska former interagerar på ett härligt sätt.
Det är riktigt roligt att se hur en målare som hållit på så länge har förmågan att förnya sig. Perioden med de mörktunga och ibland lite för dystra, igenväxta målningarna har lämnat plats för en ljusare, snabbare färgskala. Man blir på gott humör.
Och det känns som om konstnären äntligen tillåter sig att släppa fritt hela sin naivistiska springkälla, där energierna flödar fritt. Konsten hjälper oss att övervintra i det kommande mörkret.