Den stora polisstrejken i Boston 1919 ledde till upplopp, kaos, plundring, död. Märkligt nog hade ingen skönlitterär författare skrivit om denna unika, formativa händelse i USA:s historia före Dennis Lehane i ”Ett land i gryningen” från 2008. Som var första delen i en trilogi om det moderna Amerikas födelse.
Nya, andra delen, ”Nattens dåd” kretsar åter kring den irländska polisfamiljen Coughlin i Boston, men med en twist. Yngste sonen Joe är av egen fri vilja kriminell när spritförbudet införs 1920. Förbudstiden gav de ultimata förutsättningarna för den spirande italienska maffian, som är bokens tema, främst med Tampa och Florida som spelplats.
Inledningsvis är Joe en småhandlare som finkas efter ett rån som slutat med polismord. I det famösa Charlestownfängelset inleder han sin sagokantade karriär efter att ha tvingats liera sig med italienska maffiabossen Maso Pescatore – en mer otäck och avsevärt mindre glamorös gestalt än hans samtida Don Vito Corleone.
”Nattens dåd” för tveklöst tankarna till Gudfadern, men Lehanes är en betydligt mer noggrann och målande författare som minutiöst förankrar romanen i dåtiden. Lehane tycks ha studerat varje fotografi och läst varje historiebok. Han är flödande detaljrik när han tecknar Joe mot en fond av lyxhotell och fängelset i Boston, lönnkrogar och hembränningfabriker i Florida, sockerrörsodlingar och den spirande revolutionen på Kuba.
Detaljrikedomen blir dock problematisk. Den historiska inramningen liksom föregår gestaltningen. Tidvis känns Joe nästan skohornad in i berättelsen. Överflödig. Hans lovvärda men störande otidsenliga, antirasistiska åsikter gör honom inte mer övertygande.
I jämförelse med den magnifika, sinnrikt berättade ”Ett land i gryning” framstår ”Nattens dåd” som ett småtrött mellanspel. Så har också förbudstiden tröskats igenom i oräkneliga böcker och filmer. Dessutom är Lehanes annars hårdkokt smarta replikföring här ofta klyschigt mansgrisaktig, ibland mest löjeväckande.
”Nattens dåd” tuffar på som på räls, överraskar sällan och är sammantaget en besvikelse när man vet att Lehane kan så mycket bättre.
Dennis Lehane lär numera vara lyckligt gift och bosatt just i soliga Florida. Kanske inte direkt de bästa förutsättningarna för att skriva bra, således nattsvart noir.
Hoppas på väderomslag och ser fram emot trilogins avslutning.