Christoffer Carlsson: Den osynlige mannen från Salem
Christoffer Carlsson är helt i en klass för sig bland de svenska deckarförfattarna. Dels för att han har en sådan säregen röst när han skriver, dels för att han skriver så rasande bra.
Hans debut var fenomenal, uppföljaren var bra – och nu är det dags för bok nummer tre. Liksom tidigare är det en hårdkokt historia, tänkt som den första i en ny serie, och nu är det polismannen Leo Junker som är huvudperson.
Återigen bjuder Carlsson på den där febriga känslan från debuten. Leo Junker har en tung ryggsäck, men inte så tung att den tar överhanden – inte ens när det fall han blir inblandad i tvingar honom att blicka inåt. Kanske är "Den osynlige mannen från Salem" rent av Christoffer Carlssons bästa hittills.
***
Peter May: Svarthuset
Skotten Peter May debuterar på svenska med "Svarthuset", den första boken i en trilogi.
Den vindpinade och avlägsna ön Isle of Lewis på Yttre Hebriderna var en gång hem åt pojken Fin Macleod. Som vuxen – och polis – återvänder han nu dit för att delta i en mordutredning. Macleod är både oerhört främmande för det slutna samhället och samtidigt en del av det. Och ondskan han jagar är värre än vad han någonsin kunnat föreställa sig.
May är oerhört skicklig på personporträtt och stämningsskapande miljömättade scener, och bilden av händelserna på ön stannar kvar långt efter det att läsningen är slut.
***
S J Bolton: Odödlig
S J Bolton har seglat upp som en favorit hos många på sistone, och hon är minsann ingen dum thrillerförfattare. "Odödlig" är bok nummer tre i en serie, och för största möjliga behållning ska man nog läsa dem i ordning.
Här serverar hon en tät och tempofylld intrig av det otäckare slaget, och det är hela tiden bra nerv i läsningen. Dessutom är hon riktigt skicklig på att lura sina läsare totalt, så lite hjärngymnastik är det allt också.
***
Ninni Schulman: Svara om du hör mig
Det är älgjakt. En av jägarna kommer inte tillbaka, han har blivit ihjälskjuten och hans tonårsdotter är försvunnen. Många har hört skottet, men trott att det var riktat mot en älg – ingen säger sig ha förstått att det var någon i jaktlaget som föll offer för en kula.
I ett samhälle där illasinnat skvaller sprider sig som en löpeld blir det snabbt svårt att veta vem man kan lita på – och vilken information som egentligen spelar roll för mordutredningen.
I sin tredje kriminalroman skriver Schulman stabilt och spännande om ”vanliga” människor och deras tillkortakommanden.