Deckarspalten mars

Correns spänningsspanare Maria Neij har läst fyra kriminalromaner lagom till till påsk.

Kultur och Nöje2013-03-30 07:34
Suverän dansk thrillerdebut

Lene Kaaberbøl & Agnete Friis

Pojken i resväskan

Övers: Margareta Järnebrand

Albert Bonniers

Det börjar kanske lite rörigt. Vem är vem och vad handlar det här egentligen om, hinner jag tänka ett par gånger, men efter tre-fyra korta kapitel faller upplägget på plats – och plötsligt går det inte att värja sig längre. Jag är fast.

En polsk mamma förlorar sitt barn och strax därefter hittar den danska sjuksköterskan Nina en liten pojke i en resväska. Vem är pojken och hur ska den hopplöst gränslösa sjuksköterskan kunna förklara för sin familj att hon tagit sig an ännu ett ”omöjligt projekt”?

På sätt och vis påminner danska Nina lite grann om svenska Karin Alfredssons annorlunda och aviga läkare Ellen Elg – och det är ett mycket bra betyg, bara det. Pojken i resväskan är en oerhört spännande och alldeles hjärtskärande kriminalroman, suveränt berättad på ett lättillgängligt men aldrig slarvigt sätt.

***

Befriande underhållning med bett

Mehmet Murat Somer

Lustmordet – en Hop-çiki-yaya-deckare

Övers: Martin Palm

2244

Den icke-namngivna turkiska transvestiten (nattklubbsdrottning på kvällstid och datakonsult på dagtid) i Mehmet Murat Somers andra bok i Hop-çiki-yaya-deckarserien får den här gången klura på ett fall där mordet på en transvestit med känningar bland konservativa politiker och andra högdjur får konsekvenser för både huvudpersonen själv och många i hennes närhet.

Särskilt spännande är nu i ärlighetens namn aldrig den här intrigen, men däremot är det stundtals stor underhållning att läsa om alla de färgstarka individer som figurerar i huvudpersonens bekantskapskrets.

***

Stabil svensk polisromandebut

Johanna Mo

Döden tänkte jag mig så

Forum

Johanna Mo debuterar här i krimgenren. Den cementerade bilden och beskrivningen av den deprimerade och krökande svenske polismannen utmanas i hennes debut rejält – av en kvinnlig kollega. Författarens porträtt av huvudpersonen (tillika polisen) Helena Mobacke är så nedslående, ledsamt och grått att jag är färdig att ge upp ibland. Antagligen är det extremt realistiskt, men frågan är om det är så hälsosamt i litterär form.

Utredningen Mobacke leder är välberättad och hyfsat spännande och flera av Mobackers kollegor har bra potential inför framtiden. Vilket inte är att förakta, eftersom "Döden tänkte jag mig" så är första delen i en tänkt serie.

***

Vass intrig i slapp språkdräkt

John Verdon

Blunda hårt

Övers: Jan Malmsjö

Forum

Kommissarie Gurney från "Tänk på ett tal" är tillbaka. Det var förstås inte tanken, för numera är Gurney (förtids)pensionerad, och meningen är att han ska gå och skrota ute på landet tillsammans med sin hustru. Så blir det nu inte, för ett konsultuppdrag hägrar. Brottet som Gurney ska försöka klara upp är oerhört spektakulärt: Vid ett påkostat societetsbröllop har självaste bruden blivit mördad. Halshuggen.

"Blunda hårt" har en både spännande och intelligent intrig. Hade den klätts i en riktigt bra (eller i alla fall habil) språkdräkt hade det här kunnat bli hur intressant som helst. Men hur spännande det än är går det inte att komma ifrån att Blunda hårt på det stora hela tyvärr blir en rätt slätstruken läsupplevelse.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!