Fokuset i Storbritannien har lĂ€nge legat pĂ„ British Museum nĂ€r det handlar om konst som plundrades under kolonialtiden. Men diskussionen har fĂ„tt nytt liv och flera museer och institutioner har tagit stĂ€llning â liksom Ă€ven Engelska kyrkan. Universitetet i Aberdeen Ă„terlĂ€mnade till exempel förra Ă„ret en byst av en kung i Benin, och flera brittiska museer för diskussioner om att göra samma sak.
ââDet hĂ€r handlar inte lĂ€ngre bara om British Museum som har en brĂ„kdel av alla dessa artefakter, sĂ€ger Dan Hicks, kurator pĂ„ avdelningen för vĂ€rldsarkitektur vid Pitt Rivers Museum i Oxford, till The Guardian.
De sÄ kallade Beninbronserna plundrades 1897 av brittiska militÀrstyrkor frÄn kungadömet Benin, i det som nu Àr södra Nigeria, och spreds till framför allt vÀstvÀrldens museer. Den brittiska regeringens hÄllning till dessa föremÄl har lÀnge varit att institutionerna ska "behÄlla och förklara".
Intensifierad debatt
Men diskussionen om de stulna objekten har ökat i intensitet de senaste Ă„ren. 2018 meddelade president Emmanuel Macron att Frankrike ska Ă„terlĂ€mna 26 afrikanska konstföremĂ„l till Benin, efter att en rapport han bestĂ€llt visade att 90â95 procent av Afrikas kulturarv finns pĂ„ museer utanför kontinenten, framför allt i europeiska lĂ€nder som koloniserade omrĂ„den i Afrika frĂ„n slutet av 1800-talet.
I vÄr meddelade ocksÄ Tyskland sin avsikt att permanent lÀmna tillbaka sina Beninsamlingar. Det har aktualiserat diskussionen Àn mer ocksÄ i Sverige, sÀger Michael Barrett, intendent vid VÀrldskulturmuseerna.
ââDet Ă€r en gammal diskussion som har pĂ„gĂ„tt sedan 1930-talet och aktörer i Nigeria har varit vĂ€ldigt drivande. Men att den intensifieras just nu beror pĂ„ att mĂ„nga röster höjs runt detta i mĂ„nga olika sektorer, sĂ€ger han.
Dels sker det i diplomatiska utspel, och dels har museisektorn börjat prata mer etik, sÀger Barrett. Unga kulturintresserade i Afrika ligger ocksÄ bakom utvecklingen, med organisationen Legacy Restauration Trust i spetsen. Planerna pÄ ett konstmuseum med vÀstafrikansk konst i Benin City, Edo Museum of West African Art, Àr ocksÄ betydelsefulla.
ââDessutom har det kommit fram ny forskning kring hur det gick till vid plundringen i Benin, hur brutalt och vĂ„ldsamt det var. Det har ingen riktigt pratat om tidigare, sĂ€ger Michael Barrett.
"à terförandet komplicerat"
VÀrldskulturmuseerna i Sverige har 39 objekt som man vet kommer frÄn Beninplundringen, och 17 objekt som möjligtvis kan hÀrledas till det tillfÀllet. Sedan 2010 ingÄr museerna i "Benin dialogue group" med mÄlet att mÀnniskor i lÀnderna dÀr konsten kommer frÄn ska kunna ta del av den.
ââMen varje land och varje museum har sina egna strukturer och styrelseformer sĂ„ Ă„terförandet Ă€r vĂ€ldigt komplicerat. HĂ€r pĂ„gĂ„r inga direkta samtal med Nigeria, och det har att göra med vĂ„r hantering som statlig myndighet. Varje objekt har sin egen historia och alla krav mĂ„ste utredas och bedömas frĂ„n fall till fall, sĂ€ger Michael Barrett, som pĂ„pekar att det Ă€r mycket resurskrĂ€vande.
Vad gÀller BeninföremÄlen har museerna inte fÄtt nÄgra krav om ÄterlÀmnande. Men man gör just nu en genomlysning av ÄterlÀmningspolicyn som ska vara klar till hösten, för att se om det gÄr att vara mer proaktiv.
ââDet kommer att vara allmĂ€nna riktlinjer men de kommer Ă€ndĂ„ att peka mot nĂ„got, sĂ€ger Michael Barrett, som tycker att frĂ„gan inte uppmĂ€rksammats sĂ„ mycket i Sverige.
ââNyhetsmedier har försökt att lyfta den men det har varit tyst i den svenska kulturdebatten jĂ€mfört med mĂ„nga andra lĂ€nder.